23

feb, 2016

Finansminister Magdalena Andersson har tillsatt en utredning om de s. k. 3:12 reglerna. Hittills har reglerna ändrats ofta med små steg och trenden har entydigt gynnat aktiägare i de berörda bolagen. Det står tämligen klart att finansministern nu vill ändra den trenden. Enligt utredningens direktiv ska ägare till fåmansföretag betala mer skatt. Nedan spekulerar jag lite i vilka ändringar som kan bli följden av utredningen.

Skattesatsen

Flera uttalanden från socialdemokratiska politiker tyder på att skattesatsen kommer att höjas. Erik Åsbrink var finansminister ”den underbara natten” då den blocköverskridande överenskommelsen om ”århundrates skattereform” träffades. Åsbrink har vid mer än ett tillfälle förordat en platt skatt på kapitalinkomster. Visserligen skulle en sänkning av kapitalskatten öka statens inkomster eftersom avdragen överstiger beskattningsbara belopp i inkomstslaget kapital men en sådan förändring är knappast trolig. Enligt Magdalena Andersson är det inte aktuellt att radikalt försämra effekten av ränteavdragen. En sådan ändring skulle slå hårt mot barnfamiljer. Finansministern har förordat enklare och mer enhetlig beskattning. Det har också pratats om småföretagare som skattefrälse. Sammataget är min bedömning att det är stor sannolikhet för att skattesatsen höjs för aktieutdelning.

Retroaktivitet

Det har spekulerats i att den sparade utdelningen skulle kunna bränna inne. Mot det talar en väl förankrad princip inom beskattningen att inte ändra regler med retroaktiv verkan. Tidigare fanns i 3:12 reglerna en skattefri del. Även denna kunde sparas i likhet med gränsbeloppet. När den skattefria delen togs bort fick den skattskyldige utnyttja det sparade beloppet under en begränsad tid. Även för gränsbeloppet kan man naturligtvis besluta på motsvarande vis. Redan en förändring av skattesatsen skulle innebära ett visst mått av retroaktivitet. Än mer påtagligt skulle det bli om man tar bort möjligheten att spara gränsbelopp.

Ingemar Hansson, skatteverkets generaldirektör, har pekat på att det sammanlagda sparade gränsbeloppet uppgår till knappt 500 miljarder kronor. Beloppet har benämnts tickande bomb. Hittills har sparade belopp fått räknats upp med ganska stora procentsatser. Min gissning är att vi får någon form av förändring för sparade belopp men att man skulle ta bort det sparade utrymmet helt utan övergångsperiod tror jag inte på.

Schablonregeln och löneregeln

Vad kommer då att hända med själva reglerna? Man kan tänka sig en sänkning av schablonbeloppet. Man kan också tänka sig krav för få tillämpa schablonregeln.

Men det säkraste tipset av alla är nog att de förmånliga villkoren för lönebaserat utrymme kommer att försämras.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.