20

mar, 2018

 

 

Verklig Huvudman


Det har under en tid pratats om behovet av en ny skattereform. Nedan en lite personlig reflektion över åt vilket håll det blåser för olika skatter.

 

Bakgrund

Häromdagen öppnade statsministern upp för samtal över blockgränserna om en ny skattereform. En bred politisk uppgörelse torde vara nödvändig för att nå resultat. Det var snart 30 år sedan den senaste genomgripande skattereformen. Mycket har förändrats sedan dess och det har under ganska lång tid talats om nytt lapptäcke i skattesystemet. Många är de som haft synpunkter på förändringar av skatterna. Det har också förts fram synpunkter på nya skattebaser. Som exempel kan nämnas sockerskatt, köttskatt, robotskatt, transaktionsskatt, flygskatt, fastighetsskatt, skatt på arv, gåva och förmögenhet, exitskatt och säkert många fler.

För- och nackdelar med olika skatter

De politiska partierna har förstås olika utgångspunkter för vilka skatter som ska ändras och eventuellt införas. Det finns också olika uppfattningar om i vilken riktning olika skatter ska gå. Här kommer några vanliga argument:

  • Bolagsskatten – minskar konkurrenskraften
  • Fastighetsskatten – drabbar äldre och slår blint mot fastigheter som ”råkar” ligga på attraktivt läge
  • Förmögenhetsskatt – skrämmer kapital och skickliga företagsledare ur landet
  • Ränteavdrag – driver på bostadspriser och subventionerar dem med dyra fastigheter
  • Kapitalvinstskatt på bostäder – hindrar rörlighet på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden
  • Inkomstskatten – minskar arbetskraftsutbudet
  • De senaste årens utvecklingen har medfört oönskade fördelningeffekter

Trender

Några av de senaste årens trender kan kanske hjälpa oss att gissa hur en ny skattereform skulle kunna te sig. De s. k. 3.12-reglerna har under många år ändrats till det bättre för fåmansföretagen. Socialdemokraternas senaste förslag utgjorde dock en tydlig vändning av trenden. Min personliga gissning är att 3:12 reglerna inte blir förmånligare, snarare tvärtom.

Trots att det var socialdemokraterna som avskaffade skatterna för arv, gåva och förmögenhet, har det från det hållet hörts alltmer röster för ett återinförande. Föga förvånande har de varit ivrigt påhejade av vänsterpartiet.

Fastighetsskatten har varit en politiskt död fråga sedan den försvann. Socialdemokraterna tror kanske att det var en avgörande orsak till att de förlorade regeringsmakten senast det skedde. För min del tror jag att fastighetsskatten upplevdes som orättfärdig för att den togs ut tillsammans med förmögenhetsskatt och med avsevärda belopp. Det var närmast statsfinansiella skäl snarare än fördelningspolitiska som då motiverade skatten.

I omvärlden (OECD) har inkomstskatter och bolagsskatter haft en sjunkande trend. Den internationella konkurrensen om arbetskraft och bolagsetablering har fått en allt större betydelse. Troligen måste man leta nya skattebaser om skatten ska höjas eller fördelas om.

 

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig