Verklig Huvudman


Den 1 januari 2019 träder nya regler för företagsbeskattning i kraft. Det rör sig om en anpassning till direktiv från EU och rekommendationer från OECD. De viktigaste nyheterna är begränsning av ränteavdrag och lägre skattesats.

 

Bakgrund

Regeringen lämnade den 3 maj in en proposition till riksdagen med nya regler för företagsbeskattning. Det ursprungliga förslaget är ändrat på en hel del punkter. Den viktigaste är att fribelopp för avdrag av ränteunderskott höjs från 100 000 kr till 5 miljoner kr! Därmed beräknas bara 1 % av företagen beröras av begränsningsregeln. Det ursprungliga förslaget fick mycket kritik i remissrundan. Men efter ändringarna tycks de flesta nöjda. Undantag är rimligen högbelånade bolag t. ex i fastighetssektorn. Avsikten med de nya reglerna är att göra eget kapital mer jämställt med främmande kapital. Ändringarna är tänkta att vara statsfinansiellt neutrala. De nya reglerna har förutsättningar att få bifall i riksdagen.

Avdragsbegränsningen

Rätten till avdrag av negativt räntenetto begränsas till 30 % av det skattemässiga resultatet EBITDA (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation). På svenska närmast resultat före avskrivningar (och ränta och skatt). Ursprungligt förslag utgick från ett EBIT-resultat, resultat före finansiella poster. Det nu föreslagna underlaget är större och ökar således möjligheten till avdrag. Det ursprungliga förslaget var begränsning till 25 %.

EU:s direktiv tillåter undantag från avdragsbegränsningen på tre miljoner euro. I det ursprungliga svenska förslaget föreslogs 100 000 SEK. Således mindre än en procent av EU:s gräns. I det slutliga förslaget sattes gränsen till fem miljoner SEK. Negativa räntenetton under det beloppet får således dras av enligt propositionen även om de utgör mer än 30 % av EBITDA. Det innebär att endast en procent av de svenska företagen beräknas omfattas av avdragsbegränsningen. Konkurrensneutralt? Knappast.

Negativa räntenetton som inte kan utnyttjas ett år, kan sparas i sex år. Avdragsbegränsningen räknas på koncernnivå. Det innebär att det negativa räntenettot i koncernen inte får överstiga fem mkr för att något bolag i koncernen ska kunna utnyttja regeln. Om ett bolag utnyttjar förenklingsregeln gäller inte reglerna om sparade ränteunderskott.

 

Övriga regler

Det blir ingen begränsning i tidigare års underskott, vilket föreslogs ursprungligen. Skattesatsen sänks i två steg till 20,6 % för juridiska personer med vissa undantag. Propositionen innehåller också ett primäravdrag. Det innebär att man får göra ett extra värdeminskningsavdrag för ny- till- och ombyggnation. Avdraget får således göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Primäravdraget är två procent per år de sex första åren.

I samband med skattesänkningen går det denna gång inte att minska sin skatt genom avsättning till periodiseringsfond eller expansionsmedel. Enligt övergångsreglerna ska gamla avsättningar anses vara gjorda enligt gamla regler. De ska därmed träffas av samma skatt som undveks när avsättningen gjordes. Nya avsättningar behandlas enligt de nya reglerna. Tekniskt genomförs det genom uppräkning av tidigare års fondavsättningar i samband med återförandet.

I propositionen har också smugit sig in en ändring av schablonintäkt på periodiseringsfond. Intäkten har tidigare beräknats på 72 % av statslåneräntan. Den ska nu beräknas på 100 % av statslåneräntan. Det går inte heller att skatteplanera med koncernbidrag och olika räkenskapsår inom koncernen.

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

För dig som vill läsa mer:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/regeringen-overlamnar-proposition-med-forslag-om-nya-skatteregler-for-foretagssektorn/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3