Category Archives: Skatter

Belopp och procentsatser för inkomståret 2019

Skatteverket har publicerat en lista över belopp och procentsatser med betydelse för inkomstbeskattningen för 2019. Uppräkningen får antas vara uttömmande. Listan omfattar allt möjligt från arbetsgivaravgifter till traktamenten.

 

Några användbara uppgifter

Skattefria traktamenten (övernattning krävs)

Arbetsgivaravgifter födda 1954 – 31,42 %, födda 1938-1953 – 16,36 %

Egenavgifter födda 1954 – 28,97 %, födda 1938-1953 – 16,36 %

Prisbasbelopp – 46 500, förhöjt prisbasbelopp – 47 400, inkomstbasbelopp – 64 400

Skattefria gåvor till anställda (inkl moms), julgåva – 450, jubileumsgåva – 1 350,             minnesgåva – 15 000

Milersättning, Egen bil – 18,50, förmånsbil bensin mm – 9,50, d:o diesel – 6,50

Inrikes skattefria traktamenten (kräver övernattning), helt – 230, halvt – 115

Brytpunkt 1 (inkomst som endast beskattas med kommunalskatt) födda 1954 och senare – 504 400, födda innan 1954 – 547 500

Schablonbelopp för lågbeskattad utdelning (förenklingsregeln), 171 875

Statslåneräntan, genomsnittlig 2018 – 0,48 %, 2018-11-30 – 0,51 %

Fastighetsavgift för småhus. Den kommunala avgiften för småhus är 8 049 kr eller högst 0,75 % av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift. Hus som är nybyggda 2011 eller tidigare får hel befrielse från fastighetsavgift de 5 första åren och halv avgift de följande 5 åren. Hus som är nybyggda 2012 eller senare får hel befrielse från fastighetsavgift i 15 år.

 

I länken nedan kan Du läsa mer.

https://skatteverket.se/privat/skatter/beloppochprocent/2019.4.309a41aa1672ad0c837788f.html?q=belopp+och+procent+-+inkomst%C3%A5ret+2019

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

Uthyrning av vårdpersonal

Ett nyligen avgjort rättsfall i högsta förvaltningsdomstolen har aktualiserat frågan om moms på uthyrning av vårdpersonal. Frågan var om det är mer vård än uthyrning. Domstolen sa nej i det aktuella fallet. Därefter har skatteverket kommit ut med ett ställningstagande. Där fastslår man att uthyrning av vårdpersonal i sig inte är vård, t ex sjukvård eller tandvård. Dessa vårdformer är undantagna från moms.

Uthyrning av vårdpersonal kan undantagsvis vara momsfritt. Det krävs då ”nära anknytning” till sjukvård eller tandvård. För att en tjänst ska kunna anses ha nära anknytning ställer skatteverket upp tre kritrier

  • Både tillhandahållaren av personal och köparen ska driva vårdmottagningar som huvudsakligen tillhandahåller sjukvård eller tandvård.
  • Tjänsten ska var absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten.
  • Det grundläggande syftet med tjänsten får inte vara att vinna ytterligare intäkter genom verksamhet i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.

Vem berörs

Först kan konstateras att det inte spelar någon roll i vilken företagsform verksamheten bedrivs. Således påverkas enskilda näringsidkare likväl som aktiebolag.

Som nämnts omfattar reglerna personal inom sjukvård och tandvård. Vanligast är antagligen läkare och tandläkare men det kan även röra sig om sjuksköterskor, vårdbiträden m fl. Psykiatriker, psykologer, terapeuter och ibland även massörer. Reglerna påverkar i stor utsträckning dem som inte har egen vårdinrättning. Om den som omfattas av reglerna fortsätter som vanligt, kan det innebära att vederbörande får en lägre marginal, helt enkelt tjänar mindre. Om uppdragsgivaren är momsregistrerad kan denne dra av momsen. Den uthyrande verksamheten kan då bara lägga på momsen, som lyfts av uppdragsgivaren. Det kan således vara en god idé för den som hyr ut sig inom ramen för en näringsverksamhet att kontakta uppdragsgivaren och ta reda på om denne är momsregistrerad.

 

I länken nedan kan Du läsa mer.

https://skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/2018/2018/momsskabetalasviduthyrningavvardpersonal.5.22501d9e166a8cb399f15.html?q=uthyrning+av+v%C3%A5rdpersonal

 

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

28

Nov, 2018

Prisbasbelopp 2019, 46 500 (45 500)

Förhöjt prisbasbelopp 2019, 47 400 (46 500)

Inkomstbasbelopp 2019, 64 400 (62 500)

 

Prisbasbeloppet

Prisbasbeloppet speglar prisförändringen i samhället. Prisbasbeloppet används bl. a. för att bestämma taket på sjukförsäkring och föräldraförsäkring, d. v. s. vilken inkomst som är den maximala man får tillgodoräkna sig vid fastställande av sjuk- respektive föräldrapenning. Taket är 8 basbelopp för sjukpenning och 10 för föräldrapenning.

Prisbasbeloppet används också för beskattningsändamål. T. ex påverkas bilförmån och skattefria traktamenten. Här följer några uppdaterade belopp för 2019

  • Deklarationsgräns 19 670 kr
  • Skattefritt traktamente inom Sverige 230 kr
  • Högsta belopp för inkomst av idrottsverksamhet utan arbetsgivaravgifter 23 250 kr
  • Högsta sjukpenninggrundande inkomst 372 000 kr
  • Högsta föräldrapenninggrundande inkomst 465 000 kr
  • Gräns för kassaregister 186 000 kr

Det förhöjda prisbasbeloppet

Det förhöjda prisbasbeloppet används för beräkning av allmän tilläggspension, ATP (det gamla pensionssystemet).

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet används för att beräkna högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension (det nya pensionssystemet). Inkomstbasbeloppet används också för olika beräkningar vid beskattning av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. T. ex. har alla bolagets ägare tillsammans möjlighet att ta ut ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp per år. Schablonbeloppet beräknas med hjälp av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. Det innebär att beloppet för 2018 är  169 125 kr och för 2019, 171 875 kr.

 

I länkarna nedan kan Du läsa mer.

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/om-pensionssystemet/sa-beraknas-din-pension-basbelopp-och-varderegler

https://www.regeringen.se/artiklar/2018/11/inkomstbasbelopp-och-inkomstindex-for-ar-2019-faststallt/

https://www.regeringen.se/artiklar/2018/09/prisbasbelopp-for-2019-faststallt/

 

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Som jag tidigare skrivit om, blev det ingen ändring av de s k 3:12-reglerna för 2018 enligt regeringens förslag. Förslaget innehöll en efterlängtad förändring vid generationsskiften. Eftersom förslaget inte togs av riksdagen blev det inte heller nya regler i samband med generationsskifte trots att det råder stor politisk enighet om behovet av förändring. Den som står inför ett generationsskifte kan därför göra klokt i att vänta med skiftet. Det kommer sannolikt ett förslag om ändring inom kort.

Som vanligt kan det vara bra att se över löneuttaget för 2018 om man är ägare av aktier i fåmansbolag. Gå igenom Din situation innan årsskiftet. Efteråt kan det vara för sent att vidta åtgärder.

Vad är 3:12 regler?

De s. k. 3:12-reglerna kom till i samband med ”den underbara natten” och skattereformen i början av 90-talet. Före reformen beskattades kapitalinkomster på toppen av inkomst av tjänst med hög marginalskatt. Efter reformen blev det en platt skatt med 30 % i inkomstslaget kapital. För att inte fåmansföretagare skulle ta utdelning istället för lön, infördes vissa begränsningar för vad som kapitalbeskattas. 3:12 hänvisar till en paragraf som numera inte finns men benämningen lever kvar.

Reglerna i korthet

  • Effektiv skattesats 20 % på det s. k gränsbeloppet
  • Två alternativa regler att beräkna gränsbelopp
  • Krav på löneuttag för att få stort gränsbelopp
  • Enligt schablonregeln får årets gränsbelopp beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp. 169.125 för 2018 och 171.875 för 2019 års inkomster
  • Bara en schablonberäkning vid innehav av flera bolag
  • Gränsbeloppet får sparas och räknas upp.

Inför årsskiftet

Den som äger aktierna i ett fåmansbolag vid kalenderårets ingång och i övrigt uppfyller kraven för kvalificerade andelar, har rätt att få den lägre beskattningen på utdelning och kapitalvinst. Om Du står i begrepp att starta verksamhet i aktiebolag, gör Du därför klokt i att skaffa bolaget innan årsskiftet.

För att öka på gränsbeloppet (det man betalar 20 % skatt på), kan man överväga att ta ut högre lön. Det kan vara aktuellt även om Du är ensam i Ditt bolag, t. ex. en konsult med verksamheten i AB. För utdelning 2019 blir gränsbeloppet enligt schablonregeln 171.875 kr att fördelas mellan aktieägarna. Om Du är ensam löntagare och tar ut mer än 390.000 kr i lön 2018 blir det fördelaktigt att istället använda huvudregeln. Om Du t. ex. tar ut lön upp till första brytpunkten, för 2018 är den 468.600 kr, får Du enligt huvudregeln tillgodoräkna Dig gränsbelopp för lön med 234.300 kr. Dessutom får Du ett tillägg för anskaffningskostnaden. Det är löneuttaget 2018 som ligger till grund för hur mycket utdelning Du kan ta ut 2019.

Om bolaget har flera anställda får aktieägarna tillgodoräkna sig hälften av all utbetald lön som gränsbelopp. En förutsättning är dock att den enskilde aktieägaren tagit ut minst 6 inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av alla löner. Lönekravet stannar dock vid 9,6 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2018 är 62.500 kr. Det innebär att 6 inkomstbasbelopp motsvarar 375.000 kr.

 

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

När utgår moms på koncerninterna tjänster?

Nytt rättsfall

EU-domstolen har i ett rättsfall konstaterat att det förelåg avdragsrätt för moms i ett holdingbolag. Holdingbolagets enda momspliktiga tjänst var uthyrning av en fastighet till ett av dotterbolagen. För momsavdrag krävs deltagande av dotterbolagets förvaltning. I rättsfallet anges att avdragsrätten ska omfatta alla transaktioner av ekonomisk art.

Momsreform

EU-kommissionen föreslår en ny stor momsreform inom företagssektorn. Idag gäller som huvudregel omvänd momsskyldighet för varuleveranser inom EU. Enligt förslaget ska den omvända skattskyldigheten bort. Säljaren ska istället fakturera med köparens momssats. Den periodiska sammanställningen skulle därmed försvinna. Reglerna föreslås omfatta även juridiska personer som inte är momspliktiga.

Kommissionen föreslår också förenklade regler för momshantering för små och medelstora företag (SME). Vidare föreslår kommissionen att medlemsländerna ska få större utrymme att själva bestämma om momssatser.

På kort bedöms förslaget skapa en del problem med programvaror och annat. men på lite längre sikt beräknas omläggningen spara pengar åt berörda företag.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

 

 

Verklig Huvudman


Skatteverket har uppdaterat sin syn på privat användning av elektronisk utrustning. Det gör man i ett nytt ställningstagande gällande mobiltelefon, dator, läsplatta och router. I ställningstagandet behandlas abonnemang mot fast avgift.

 

Skattefri användning

Privat användning på ordinarie arbetsplats i arbetsgivarens lokaler är inte skattepliktig. Du kan alltså surfa och betala räkningar på jobbet utan att riskera förmånsbeskattning.

För användning av elektronisk utrustning på annat ställe än arbetsplatsen kan också användningen vara skattefri. Det krävs då att tre rekvisit är uppfyllda, nämligen

  1. Att utrustningen är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sitt arbete
  2. Det ska vara svårt att särskilja den privata användningen eller att avgiften är fast
  3. Förmånen ska vara av begränsat värde för den anställde

Det är ju vanligt att anställda har mobiltelefon med fast månadsavgift betald av arbetsgivaren. Uppfylls rekvisiten ovan är således den privata användningen skattefri. Vanligtvis innehåller ett sådant abonnemang flera funktioner utöver telefoni, t. ex SMS och surf. Alla funktionerna ska betraktas tillsammans som en tjänst. Man behöver således inte pröva separat om det är av väsentlig betydelse att den anställde använder SMS i tjänsten. Om arbetsgivaren – däremot – tillhandahåller mer än en elektronisk pryl, ska varje pryl prövas för sig. En läsplatta kanske inte är av väsentlig betydelse för att utföra arbetet. Värdet av förmånen av dator hemma kanske inte kan betraktas som ”begränsat”. Det kan således bli fråga om en skattefri telefon men skattepliktig läsplatta och dator.

För att frågan om skattefri förmån överhuvudtaget ska bli aktuell krävs att arbetsgivaren betalar. Om den anställde betalar och kräver ersättning av arbetsgivaren blir den del som motsvarar privat användning skattepliktig lön.

 

Skatteplikten

Om en anställd tar hem arbetsgivarens elektroniska utrustning blir privat användande skattepliktigt om något av kriterierna i föregående avsnitt inte är uppfyllt. Det är marknadsvärdet av användandet som ska beskattas. Det spelar således ingen roll om arbetsgivaren betalat mycket eller lite för tjänsten. Privata abonnemang är ofta billigare än företagsabonnemang. Det är den normala kostnaden för privat abonnemang som ska ligga till grund för värderingen. Hur man delar upp användningstiden mellan den anställde och företaget är en annan fråga. Den anställde torde inte behöva ta upp ett helt abonnemang som förmån. Det duger inte att skylla på att det är svårt att uppskatta den privata användningen. En uppskattning måste göras.

En förutsättning för att privat användning ska kunna beskattas är att den är gjord med arbetsgivarens goda minne. I praktiken kommer skatteverket, för att underlåta beskattning, att kräva ett avtal eller annan dokumentation utvisande att den elektroniska utrustningen inte får användas privat. Annan dokumentation skulle kunna vara en personalhandbok. Om t. ex. utlandssamtal debiteras separat utöver den fasta avgiften, utgör privata sådana samtal skattepliktig förmån.

När det föreligger en skattepliktig förmån utgår även arbetsgivaravgift.


Vill du läsa mer om förmån av elektronisk utrustning?

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/323416.html?date=2014-07-09&q=f%C3%B6rm%C3%A5nsbeskattning+av+elektronisk+utrustning

Continue reading

 

 

Verklig Huvudman


Den 1 januari 2019 träder nya regler för företagsbeskattning i kraft. Det rör sig om en anpassning till direktiv från EU och rekommendationer från OECD. De viktigaste nyheterna är begränsning av ränteavdrag och lägre skattesats.

 

Bakgrund

Regeringen lämnade den 3 maj in en proposition till riksdagen med nya regler för företagsbeskattning. Det ursprungliga förslaget är ändrat på en hel del punkter. Den viktigaste är att fribelopp för avdrag av ränteunderskott höjs från 100 000 kr till 5 miljoner kr! Därmed beräknas bara 1 % av företagen beröras av begränsningsregeln. Det ursprungliga förslaget fick mycket kritik i remissrundan. Men efter ändringarna tycks de flesta nöjda. Undantag är rimligen högbelånade bolag t. ex i fastighetssektorn. Avsikten med de nya reglerna är att göra eget kapital mer jämställt med främmande kapital. Ändringarna är tänkta att vara statsfinansiellt neutrala. De nya reglerna har förutsättningar att få bifall i riksdagen.

Avdragsbegränsningen

Rätten till avdrag av negativt räntenetto begränsas till 30 % av det skattemässiga resultatet EBITDA (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation). På svenska närmast resultat före avskrivningar (och ränta och skatt). Ursprungligt förslag utgick från ett EBIT-resultat, resultat före finansiella poster. Det nu föreslagna underlaget är större och ökar således möjligheten till avdrag. Det ursprungliga förslaget var begränsning till 25 %.

EU:s direktiv tillåter undantag från avdragsbegränsningen på tre miljoner euro. I det ursprungliga svenska förslaget föreslogs 100 000 SEK. Således mindre än en procent av EU:s gräns. I det slutliga förslaget sattes gränsen till fem miljoner SEK. Negativa räntenetton under det beloppet får således dras av enligt propositionen även om de utgör mer än 30 % av EBITDA. Det innebär att endast en procent av de svenska företagen beräknas omfattas av avdragsbegränsningen. Konkurrensneutralt? Knappast.

Negativa räntenetton som inte kan utnyttjas ett år, kan sparas i sex år. Avdragsbegränsningen räknas på koncernnivå. Det innebär att det negativa räntenettot i koncernen inte får överstiga fem mkr för att något bolag i koncernen ska kunna utnyttja regeln. Om ett bolag utnyttjar förenklingsregeln gäller inte reglerna om sparade ränteunderskott.

 

Övriga regler

Det blir ingen begränsning i tidigare års underskott, vilket föreslogs ursprungligen. Skattesatsen sänks i två steg till 20,6 % för juridiska personer med vissa undantag. Propositionen innehåller också ett primäravdrag. Det innebär att man får göra ett extra värdeminskningsavdrag för ny- till- och ombyggnation. Avdraget får således göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Primäravdraget är två procent per år de sex första åren.

I samband med skattesänkningen går det denna gång inte att minska sin skatt genom avsättning till periodiseringsfond eller expansionsmedel. Enligt övergångsreglerna ska gamla avsättningar anses vara gjorda enligt gamla regler. De ska därmed träffas av samma skatt som undveks när avsättningen gjordes. Nya avsättningar behandlas enligt de nya reglerna. Tekniskt genomförs det genom uppräkning av tidigare års fondavsättningar i samband med återförandet.

I propositionen har också smugit sig in en ändring av schablonintäkt på periodiseringsfond. Intäkten har tidigare beräknats på 72 % av statslåneräntan. Den ska nu beräknas på 100 % av statslåneräntan. Det går inte heller att skatteplanera med koncernbidrag och olika räkenskapsår inom koncernen.

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

För dig som vill läsa mer:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/regeringen-overlamnar-proposition-med-forslag-om-nya-skatteregler-for-foretagssektorn/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

 

20

mar, 2018

 

 

Verklig Huvudman


Det har under en tid pratats om behovet av en ny skattereform. Nedan en lite personlig reflektion över åt vilket håll det blåser för olika skatter.

 

Bakgrund

Häromdagen öppnade statsministern upp för samtal över blockgränserna om en ny skattereform. En bred politisk uppgörelse torde vara nödvändig för att nå resultat. Det var snart 30 år sedan den senaste genomgripande skattereformen. Mycket har förändrats sedan dess och det har under ganska lång tid talats om nytt lapptäcke i skattesystemet. Många är de som haft synpunkter på förändringar av skatterna. Det har också förts fram synpunkter på nya skattebaser. Som exempel kan nämnas sockerskatt, köttskatt, robotskatt, transaktionsskatt, flygskatt, fastighetsskatt, skatt på arv, gåva och förmögenhet, exitskatt och säkert många fler.

För- och nackdelar med olika skatter

De politiska partierna har förstås olika utgångspunkter för vilka skatter som ska ändras och eventuellt införas. Det finns också olika uppfattningar om i vilken riktning olika skatter ska gå. Här kommer några vanliga argument:

  • Bolagsskatten – minskar konkurrenskraften
  • Fastighetsskatten – drabbar äldre och slår blint mot fastigheter som ”råkar” ligga på attraktivt läge
  • Förmögenhetsskatt – skrämmer kapital och skickliga företagsledare ur landet
  • Ränteavdrag – driver på bostadspriser och subventionerar dem med dyra fastigheter
  • Kapitalvinstskatt på bostäder – hindrar rörlighet på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden
  • Inkomstskatten – minskar arbetskraftsutbudet
  • De senaste årens utvecklingen har medfört oönskade fördelningeffekter

Trender

Några av de senaste årens trender kan kanske hjälpa oss att gissa hur en ny skattereform skulle kunna te sig. De s. k. 3.12-reglerna har under många år ändrats till det bättre för fåmansföretagen. Socialdemokraternas senaste förslag utgjorde dock en tydlig vändning av trenden. Min personliga gissning är att 3:12 reglerna inte blir förmånligare, snarare tvärtom.

Trots att det var socialdemokraterna som avskaffade skatterna för arv, gåva och förmögenhet, har det från det hållet hörts alltmer röster för ett återinförande. Föga förvånande har de varit ivrigt påhejade av vänsterpartiet.

Fastighetsskatten har varit en politiskt död fråga sedan den försvann. Socialdemokraterna tror kanske att det var en avgörande orsak till att de förlorade regeringsmakten senast det skedde. För min del tror jag att fastighetsskatten upplevdes som orättfärdig för att den togs ut tillsammans med förmögenhetsskatt och med avsevärda belopp. Det var närmast statsfinansiella skäl snarare än fördelningspolitiska som då motiverade skatten.

I omvärlden (OECD) har inkomstskatter och bolagsskatter haft en sjunkande trend. Den internationella konkurrensen om arbetskraft och bolagsetablering har fått en allt större betydelse. Troligen måste man leta nya skattebaser om skatten ska höjas eller fördelas om.

 

Continue reading

22

feb, 2018

 

 

Verklig Huvudman


Skatteverket har uppdaterat sin syn på motion och friskvård. För att åtnjuta skattefrihet för den anställde och frihet från arbetsgivaravgift för företaget, gäller fortfarande  att aktiviteten ska vara av enklare slag och erbjudas alla anställda. Det är viktigt att skilja på naturaförmån och friskvårdsbidrag.

 

Vilka aktiviteter är skattefria?

Numera kan man räkna in både ridning och golf i skattefria förmåner. Aktiviteter som fortfarande inte är skattebefriade är biljard, bridge, lerduveskytte, pistolskytte och många andra. Skatteverket exemplifierar på sin hemsida både skattefria och inte skattefria förmåner. Se länkar.

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/formaner/personalvardmotionochfriskvard/skattefriaformanerao.4.15532c7b1442f256baee714.html

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/formaner/personalvardmotionochfriskvard/ejskattefriaformanerao.4.15532c7b1442f256baee726.html

Personalvårdsförmån

Motion och friskvård inbegrips i personalvårdsförmåner. Personalvårdsförmåner är förmåner av mindre värde, som syftar till att skapa trivsel i arbetet. Arbetsgivaren kan erbjuda sin personal personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag. Aktiviteterna ska vara av enklare slag, av mindre värde och omfatta alla anställda. Några knivskarpa gränsdragningar kan fortfarande inte utläsas av reglerna men vi kan konstatera att enligt skatteverket omfattas inte aktiviteter som kostar mer än 1000 kr, inklusive moms, vid ett enskilt tillfälle. Det är viktigt att skilja på naturaförmån, som tillhandahålls av arbetsgivaren och friskvårdsbidrag, som utgör ersättning för den anställdes utlägg.

Friskvårdsbidrag

Skatteverket har satt ner foten när det gäller friskvårdsbidrag, alltså utlägg av den anställde. Här finns numera en övre gräns på 5000 kr. Över den gränsen beskattas överskjutande del. Det är således inte fråga om ett gränsbelopp , där allt blir beskattat om man överskrider beloppet. Godkända aktiviteter omfattar nu även golf och ridning så länge de uppfyller kraven i övrigt.

Friskvårdsbidrag är alltså ett bidrag till motion och liknande från arbetsgivaren. Normalt väljer den anställde själv aktivitet, inom ramen för enkelhet och mindre värde. Men även i de fall arbetsgivaren begränsar utnyttjandet till vissa aktiviteter ryms de inom ramen för begreppet friskvårdsbidrag om den anställde gör ett utlägg för aktiviteten.

Naturaförmån

Arbetsgivaren kan i stället för friskvårdbidrag betala och stå för kostnaden. Den totala kostnaden per år för enstaka behandlingar eller aktiviteter kan för skattefrihet inte överstiga ett mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen. För totalkostnaden gäller inte 5000 kronors-gränsen som vid friskvårdsbidrag. Skatteverket godtar inte aktiviteter överstigande 1000 kr per gång.

Skatte- och avgiftsfriheten gäller inte tränings- eller motionsredskap som arbetsgivaren köper till de anställda. Det samma gäller för till exempel nikotinprodukter eller preparat för viktminskning.

Kombinera friskvårdsbidrag och naturaförmån

Enligt skatteverket är det inget som hindrar att man kombinerar friskvårdsbidrag och naturaförmån. Arbetsgivaren kan t. ex. ingå avtal om massage och fri entré för de anställda på ett gym och därutöver erbjuda bidrag på max 5000 kr per person för de anställdas utlägg för friskvård. För skattefrihet gäller hela tiden att erbjudandet ska riktas till alla, vara av enklare slag och mindre värde för at åtnjuta skattefrihet.

Observera också att det finns särskilda regler för förebyggande behandling och rehabilitering. De ligger helt utanför personalvårdsförmånerna.


Vill du läsa mer om motion och friskvård?
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/formaner/personalvardmotionochfriskvard.4.7459477810df5bccdd4800014540.html?q=friskv%C3%A5rd

Continue reading

19

feb, 2018

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Personalliggare för nya branscher

Branscher

Enligt en proposition från regeringen ska nu även kropps- och skönhetsvård, fordonsserviceverksamhet samt grossistverksamhet inom livsmedel och tobak omfattas av reglerna om personalliggare. Reglerna om personalliggare föreslås träda ikraft för de nya branscherna fr. o. m den 1 juli 2018.

Individuella arbetsgivardeklarationer

Tidigare har beslutats att de branscher som då omfattades av personalliggare och har fler än femton anställda skulle redovisa individuella arbetsgivardeklarationer fr. o m den 1 juli 2018. De företag som omfattas är restauranger, frisörer, tvätterier och byggverksamhet. De tillkommande branscherna omfattas inte av de individuella arbetsgivardeklarationerna vid nämnda tidpunkt. De ska som övriga företag börja redovisa lön och avdragen källskatt på individnivå från den 1 januari 2019.

 

Här kan Du läsa mer från skatteverket:

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/362027.html?date=2017-06-08

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig