Monthly Archives: juni 2018

 

 

Verklig Huvudman


Skatteverket har uppdaterat sin syn på privat användning av elektronisk utrustning. Det gör man i ett nytt ställningstagande gällande mobiltelefon, dator, läsplatta och router. I ställningstagandet behandlas abonnemang mot fast avgift.

 

Skattefri användning

Privat användning på ordinarie arbetsplats i arbetsgivarens lokaler är inte skattepliktig. Du kan alltså surfa och betala räkningar på jobbet utan att riskera förmånsbeskattning.

För användning av elektronisk utrustning på annat ställe än arbetsplatsen kan också användningen vara skattefri. Det krävs då att tre rekvisit är uppfyllda, nämligen

  1. Att utrustningen är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sitt arbete
  2. Det ska vara svårt att särskilja den privata användningen eller att avgiften är fast
  3. Förmånen ska vara av begränsat värde för den anställde

Det är ju vanligt att anställda har mobiltelefon med fast månadsavgift betald av arbetsgivaren. Uppfylls rekvisiten ovan är således den privata användningen skattefri. Vanligtvis innehåller ett sådant abonnemang flera funktioner utöver telefoni, t. ex SMS och surf. Alla funktionerna ska betraktas tillsammans som en tjänst. Man behöver således inte pröva separat om det är av väsentlig betydelse att den anställde använder SMS i tjänsten. Om arbetsgivaren – däremot – tillhandahåller mer än en elektronisk pryl, ska varje pryl prövas för sig. En läsplatta kanske inte är av väsentlig betydelse för att utföra arbetet. Värdet av förmånen av dator hemma kanske inte kan betraktas som ”begränsat”. Det kan således bli fråga om en skattefri telefon men skattepliktig läsplatta och dator.

För att frågan om skattefri förmån överhuvudtaget ska bli aktuell krävs att arbetsgivaren betalar. Om den anställde betalar och kräver ersättning av arbetsgivaren blir den del som motsvarar privat användning skattepliktig lön.

 

Skatteplikten

Om en anställd tar hem arbetsgivarens elektroniska utrustning blir privat användande skattepliktigt om något av kriterierna i föregående avsnitt inte är uppfyllt. Det är marknadsvärdet av användandet som ska beskattas. Det spelar således ingen roll om arbetsgivaren betalat mycket eller lite för tjänsten. Privata abonnemang är ofta billigare än företagsabonnemang. Det är den normala kostnaden för privat abonnemang som ska ligga till grund för värderingen. Hur man delar upp användningstiden mellan den anställde och företaget är en annan fråga. Den anställde torde inte behöva ta upp ett helt abonnemang som förmån. Det duger inte att skylla på att det är svårt att uppskatta den privata användningen. En uppskattning måste göras.

En förutsättning för att privat användning ska kunna beskattas är att den är gjord med arbetsgivarens goda minne. I praktiken kommer skatteverket, för att underlåta beskattning, att kräva ett avtal eller annan dokumentation utvisande att den elektroniska utrustningen inte får användas privat. Annan dokumentation skulle kunna vara en personalhandbok. Om t. ex. utlandssamtal debiteras separat utöver den fasta avgiften, utgör privata sådana samtal skattepliktig förmån.

När det föreligger en skattepliktig förmån utgår även arbetsgivaravgift.


Vill du läsa mer om förmån av elektronisk utrustning?

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/323416.html?date=2014-07-09&q=f%C3%B6rm%C3%A5nsbeskattning+av+elektronisk+utrustning

Continue reading

 

 

Verklig Huvudman


Den 1 januari 2019 träder nya regler för företagsbeskattning i kraft. Det rör sig om en anpassning till direktiv från EU och rekommendationer från OECD. De viktigaste nyheterna är begränsning av ränteavdrag och lägre skattesats.

 

Bakgrund

Regeringen lämnade den 3 maj in en proposition till riksdagen med nya regler för företagsbeskattning. Det ursprungliga förslaget är ändrat på en hel del punkter. Den viktigaste är att fribelopp för avdrag av ränteunderskott höjs från 100 000 kr till 5 miljoner kr! Därmed beräknas bara 1 % av företagen beröras av begränsningsregeln. Det ursprungliga förslaget fick mycket kritik i remissrundan. Men efter ändringarna tycks de flesta nöjda. Undantag är rimligen högbelånade bolag t. ex i fastighetssektorn. Avsikten med de nya reglerna är att göra eget kapital mer jämställt med främmande kapital. Ändringarna är tänkta att vara statsfinansiellt neutrala. De nya reglerna har förutsättningar att få bifall i riksdagen.

Avdragsbegränsningen

Rätten till avdrag av negativt räntenetto begränsas till 30 % av det skattemässiga resultatet EBITDA (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation). På svenska närmast resultat före avskrivningar (och ränta och skatt). Ursprungligt förslag utgick från ett EBIT-resultat, resultat före finansiella poster. Det nu föreslagna underlaget är större och ökar således möjligheten till avdrag. Det ursprungliga förslaget var begränsning till 25 %.

EU:s direktiv tillåter undantag från avdragsbegränsningen på tre miljoner euro. I det ursprungliga svenska förslaget föreslogs 100 000 SEK. Således mindre än en procent av EU:s gräns. I det slutliga förslaget sattes gränsen till fem miljoner SEK. Negativa räntenetton under det beloppet får således dras av enligt propositionen även om de utgör mer än 30 % av EBITDA. Det innebär att endast en procent av de svenska företagen beräknas omfattas av avdragsbegränsningen. Konkurrensneutralt? Knappast.

Negativa räntenetton som inte kan utnyttjas ett år, kan sparas i sex år. Avdragsbegränsningen räknas på koncernnivå. Det innebär att det negativa räntenettot i koncernen inte får överstiga fem mkr för att något bolag i koncernen ska kunna utnyttja regeln. Om ett bolag utnyttjar förenklingsregeln gäller inte reglerna om sparade ränteunderskott.

 

Övriga regler

Det blir ingen begränsning i tidigare års underskott, vilket föreslogs ursprungligen. Skattesatsen sänks i två steg till 20,6 % för juridiska personer med vissa undantag. Propositionen innehåller också ett primäravdrag. Det innebär att man får göra ett extra värdeminskningsavdrag för ny- till- och ombyggnation. Avdraget får således göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Primäravdraget är två procent per år de sex första åren.

I samband med skattesänkningen går det denna gång inte att minska sin skatt genom avsättning till periodiseringsfond eller expansionsmedel. Enligt övergångsreglerna ska gamla avsättningar anses vara gjorda enligt gamla regler. De ska därmed träffas av samma skatt som undveks när avsättningen gjordes. Nya avsättningar behandlas enligt de nya reglerna. Tekniskt genomförs det genom uppräkning av tidigare års fondavsättningar i samband med återförandet.

I propositionen har också smugit sig in en ändring av schablonintäkt på periodiseringsfond. Intäkten har tidigare beräknats på 72 % av statslåneräntan. Den ska nu beräknas på 100 % av statslåneräntan. Det går inte heller att skatteplanera med koncernbidrag och olika räkenskapsår inom koncernen.

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

För dig som vill läsa mer:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/regeringen-overlamnar-proposition-med-forslag-om-nya-skatteregler-for-foretagssektorn/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3