Yearly Archives: 2018

Uthyrning av vårdpersonal

Högsta förvaltningsdomstolen har aktualiserat frågan om moms på uthyrning av vårdpersonal. Frågan var om det är mer vård än uthyrning. Domstolen sa nej i det aktuella fallet. Därefter har skatteverket kommit ut med ett ställningstagande. Där fastslår man att uthyrning av vårdpersonal i sig inte är vård, t ex sjukvård eller tandvård. Dessa vårdformer är undantagna från moms.

Uthyrning av vårdpersonal kan undantagsvis vara momsfritt. Det krävs då ”nära anknytning” till sjukvård eller tandvård. För att en tjänst ska kunna anses ha nära anknytning ställer skatteverket upp tre kritrier

  • Både tillhandahållaren av personal och köparen ska driva vårdmottagningar som huvudsakligen tillhandahåller sjukvård eller tandvård.
  • Tjänsten ska var absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten.
  • Det grundläggande syftet med tjänsten får inte vara att vinna ytterligare intäkter genom verksamhet i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.

Vem berörs

Först kan konstateras att det inte spelar någon roll i vilken företagsform verksamheten bedrivs. Således påverkas enskilda näringsidkare likväl som aktiebolag.

Som nämnts omfattar reglerna personal inom sjukvård och tandvård. Vanligast är antagligen läkare och tandläkare men det kan även röra sig om sjuksköterskor, vårdbiträden m fl. Psykiatriker, psykologer, terapeuter och ibland även massörer. Reglerna påverkar i stor utsträckning dem som inte har egen vårdinrättning. Om den som omfattas av reglerna fortsätter som vanligt, kan det innebära att vederbörande får en lägre marginal, helt enkelt tjänar mindre. Om uppdragsgivaren är momsregistrerad kan denne dra av momsen. Den uthyrande verksamheten kan då bara lägga på momsen, som lyfts av uppdragsgivaren. Det kan således vara en god idé för den som hyr ut sig inom ramen för en näringsverksamhet att kontakta uppdragsgivaren och ta reda på om denne är momsregistrerad.

 

I länken nedan kan Du läsa mer.

Skatteverket ställningstagande till uthyrning av vårdpersonal

 

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

28

nov, 2018

Prisbasbelopp 2019, 46 500 (45 500)

Förhöjt prisbasbelopp 2019, 47 400 (46 500)

Inkomstbasbelopp 2019, 64 400 (62 500)

 

Prisbasbeloppet

Prisbasbeloppet speglar prisförändringen i samhället. Prisbasbeloppet används bl. a. för att bestämma taket på sjukförsäkring och föräldraförsäkring, d. v. s. vilken inkomst som är den maximala man får tillgodoräkna sig vid fastställande av sjuk- respektive föräldrapenning. Taket är 8 basbelopp för sjukpenning och 10 för föräldrapenning.

Prisbasbeloppet används också för beskattningsändamål. T. ex påverkas bilförmån och skattefria traktamenten. Här följer några uppdaterade belopp för 2019

  • Deklarationsgräns 19 670 kr
  • Skattefritt traktamente inom Sverige 230 kr
  • Högsta belopp för inkomst av idrottsverksamhet utan arbetsgivaravgifter 23 250 kr
  • Högsta sjukpenninggrundande inkomst 372 000 kr
  • Högsta föräldrapenninggrundande inkomst 465 000 kr
  • Gräns för kassaregister 186 000 kr

Det förhöjda prisbasbeloppet

Det förhöjda prisbasbeloppet används för beräkning av allmän tilläggspension, ATP (det gamla pensionssystemet).

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet används för att beräkna högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension (det nya pensionssystemet). Inkomstbasbeloppet används också för olika beräkningar vid beskattning av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. T. ex. har alla bolagets ägare tillsammans möjlighet att ta ut ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp per år. Schablonbeloppet beräknas med hjälp av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. Det innebär att beloppet för 2018 är  169 125 kr och för 2019, 171 875 kr.

 

I länkarna nedan kan Du läsa mer.

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/om-pensionssystemet/sa-beraknas-din-pension-basbelopp-och-varderegler

https://www.regeringen.se/artiklar/2018/11/inkomstbasbelopp-och-inkomstindex-for-ar-2019-faststallt/

https://www.regeringen.se/artiklar/2018/09/prisbasbelopp-for-2019-faststallt/

 

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

28

nov, 2018

Prisbasbelopp 2019, 46 500 (45 500)

Förhöjt prisbasbelopp 2019, 47 400 (46 500)

Inkomstbasbelopp 2019, 64 400 (62 500)

 

Prisbasbeloppet

Prisbasbeloppet speglar prisförändringen i samhället. Prisbasbeloppet används bl. a. för att bestämma taket på sjukförsäkring och föräldraförsäkring, d. v. s. vilken inkomst som är den maximala man får tillgodoräkna sig vid fastställande av sjuk- respektive föräldrapenning. Taket är 8 basbelopp för sjukpenning och 10 för föräldrapenning.

Prisbasbeloppet används också för beskattningsändamål. T. ex påverkas bilförmån och skattefria traktamenten. Här följer några uppdaterade belopp för 2019

  • Deklarationsgräns 19 670 kr
  • Skattefritt traktamente inom Sverige 230 kr
  • Högsta belopp för inkomst av idrottsverksamhet utan arbetsgivaravgifter 23 250 kr
  • Högsta sjukpenninggrundande inkomst 372 000 kr
  • Högsta föräldrapenninggrundande inkomst 465 000 kr
  • Gräns för kassaregister 186 000 kr

Det förhöjda prisbasbeloppet

Det förhöjda prisbasbeloppet används för beräkning av allmän tilläggspension, ATP (det gamla pensionssystemet).

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet används för att beräkna högsta inkomst som ger rätt till allmän ålderspension (det nya pensionssystemet). Inkomstbasbeloppet används också för olika beräkningar vid beskattning av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. T. ex. har alla bolagets ägare tillsammans möjlighet att ta ut ett schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp per år. Schablonbeloppet beräknas med hjälp av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. Det innebär att beloppet för 2018 är  169 125 kr och för 2019, 171 875 kr.

 

I länkarna nedan kan Du läsa mer.

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/om-pensionssystemet/sa-beraknas-din-pension-basbelopp-och-varderegler

https://www.regeringen.se/artiklar/2018/11/inkomstbasbelopp-och-inkomstindex-for-ar-2019-faststallt/

https://www.regeringen.se/artiklar/2018/09/prisbasbelopp-for-2019-faststallt/

 

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Som jag tidigare skrivit om, blev det ingen ändring av de s k 3:12-reglerna för 2018 enligt regeringens förslag. Förslaget innehöll en efterlängtad förändring vid generationsskiften. Eftersom förslaget inte togs av riksdagen blev det inte heller nya regler i samband med generationsskifte trots att det råder stor politisk enighet om behovet av förändring. Den som står inför ett generationsskifte kan därför göra klokt i att vänta med skiftet. Det kommer sannolikt ett förslag om ändring inom kort.

Som vanligt kan det vara bra att se över löneuttaget för 2018 om man är ägare av aktier i fåmansbolag. Gå igenom Din situation innan årsskiftet. Efteråt kan det vara för sent att vidta åtgärder.

Vad är 3:12 regler?

De s. k. 3:12-reglerna kom till i samband med ”den underbara natten” och skattereformen i början av 90-talet. Före reformen beskattades kapitalinkomster på toppen av inkomst av tjänst med hög marginalskatt. Efter reformen blev det en platt skatt med 30 % i inkomstslaget kapital. För att inte fåmansföretagare skulle ta utdelning istället för lön, infördes vissa begränsningar för vad som kapitalbeskattas. 3:12 hänvisar till en paragraf som numera inte finns men benämningen lever kvar.

Reglerna i korthet

  • Effektiv skattesats 20 % på det s. k gränsbeloppet
  • Två alternativa regler att beräkna gränsbelopp
  • Krav på löneuttag för att få stort gränsbelopp
  • Enligt schablonregeln får årets gränsbelopp beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp. 169.125 för 2018 och 171.875 för 2019 års inkomster
  • Bara en schablonberäkning vid innehav av flera bolag
  • Gränsbeloppet får sparas och räknas upp.

Inför årsskiftet

Den som äger aktierna i ett fåmansbolag vid kalenderårets ingång och i övrigt uppfyller kraven för kvalificerade andelar, har rätt att få den lägre beskattningen på utdelning och kapitalvinst. Om Du står i begrepp att starta verksamhet i aktiebolag, gör Du därför klokt i att skaffa bolaget innan årsskiftet.

För att öka på gränsbeloppet (det man betalar 20 % skatt på), kan man överväga att ta ut högre lön. Det kan vara aktuellt även om Du är ensam i Ditt bolag, t. ex. en konsult med verksamheten i AB. För utdelning 2019 blir gränsbeloppet enligt schablonregeln 171.875 kr att fördelas mellan aktieägarna. Om Du är ensam löntagare och tar ut mer än 390.000 kr i lön 2018 blir det fördelaktigt att istället använda huvudregeln. Om Du t. ex. tar ut lön upp till första brytpunkten, för 2018 är den 468.600 kr, får Du enligt huvudregeln tillgodoräkna Dig gränsbelopp för lön med 234.300 kr. Dessutom får Du ett tillägg för anskaffningskostnaden. Det är löneuttaget 2018 som ligger till grund för hur mycket utdelning Du kan ta ut 2019.

Om bolaget har flera anställda får aktieägarna tillgodoräkna sig hälften av all utbetald lön som gränsbelopp. En förutsättning är dock att den enskilde aktieägaren tagit ut minst 6 inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av alla löner. Lönekravet stannar dock vid 9,6 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2018 är 62.500 kr. Det innebär att 6 inkomstbasbelopp motsvarar 375.000 kr.

 

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

 

Verklig Huvudman

Arkivering av räkenskapsinformation regleras i bokföringslagen 7 kap. Nedan beskrivs hur arkiveringen ska hanteras i olika situationer. Grundregeln är att arkivering ska ske i sju år (tidigare tio år) efter utgången av det kalenderår då det räkenskapsår avslutas som informationen avser. Arkiveringsplikten brukar lite slarvigt uttryckas som sjuårig men den kan i praktiken vara längre.

 

Papper eller elektroniskt format?
Huvudregeln är att räkenskapsinformation, t. ex. verifikationer, ska förvaras i formatet det hade då det kom till företaget. Materialet får föras över från ett format till ett annat, t. ex. från papper till elektroniskt. Om företaget bestämt sig för att behandla alla verifikationer elektroniskt går det således bra att skanna ett papper. Det skannade pappret måste då bevaras i tre år efter det kalenderår då räkenskapsåret slutade. En verifikation som kommer till företaget idag den 5 oktober till ett företag med kalenderår som räkenskapsår, får förstöra pappersverifikationen tidigast den 1 januari 2022 om det skannats. Det skannade dokumentet ska behållas i ytterligare fyra år. Om företaget har brutet räkenskapsår förskjuts kravet på arkivering för båda tidpunkterna ett år framåt.

Om företaget tar emot en verifikation i både elektroniskt format och pappersformat i nära anslutning till vartannat, får företaget välja arkiveringsformat. I det fallet behöver företaget bara spara det valda formatet. Det andra exemplaret kan förstöras. Här måste man skilja på ta emot och överföra. Det går således inte att omedelbart förstöra ett elektroniskt dokument bara för att man skriver ut det. Det räknas som en överföring från ett format till ett annat.

Utlägg från anställda
När anställd gör utlägg för företagets räkning eller betalar med företagets kort eller kontanter ska företaget förvara kvittot i den form det togs emot av den anställde. Tas kvittot emot elektroniskt ska det sparas elektroniskt. Tas kvittot emot på papper ska det sparas på papper. Tas kvittot emot elektroniskt och skrivs ut på papper gäller den treåriga arkiveringsplikten det elektroniska dokumentet och följaktligen den sjuåriga för pappret.

Kundfakturor
Ett företag som producerar kundfakturor elektroniskt, skriver ut dem på papper och skickar till sina kunder ska bevara fakturan i pappersformat. Räkenskapsinformation ska bevaras i den form den har när den presenteras i företaget. Om fakturan både produceras elektroniskt och skickas till kunden elektroniskt, ska den bevars elektroniskt i företaget som skickar den. Skrivs den däremot ut och skickas på papper ska den bevars i pappersform.


Vill du läsa mer om arkivering? Klicka på någon av nedanstående länkar.

http://www.http://bfn.se/sv/fragor-och-svar/arkivering/vagledning-forberedelser-pua.pdf

http:/www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Svenskforfattningssamling/Bokforingslag-19991078_sfs-1999-1078/#K7

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

När utgår moms på koncerninterna tjänster?

Nytt rättsfall

EU-domstolen har i ett rättsfall konstaterat att det förelåg avdragsrätt för moms i ett holdingbolag. Holdingbolagets enda momspliktiga tjänst var uthyrning av en fastighet till ett av dotterbolagen. För momsavdrag krävs deltagande av dotterbolagets förvaltning. I rättsfallet anges att avdragsrätten ska omfatta alla transaktioner av ekonomisk art.

Momsreform

EU-kommissionen föreslår en ny stor momsreform inom företagssektorn. Idag gäller som huvudregel omvänd momsskyldighet för varuleveranser inom EU. Enligt förslaget ska den omvända skattskyldigheten bort. Säljaren ska istället fakturera med köparens momssats. Den periodiska sammanställningen skulle därmed försvinna. Reglerna föreslås omfatta även juridiska personer som inte är momspliktiga.

Kommissionen föreslår också förenklade regler för momshantering för små och medelstora företag (SME). Vidare föreslår kommissionen att medlemsländerna ska få större utrymme att själva bestämma om momssatser.

På kort bedöms förslaget skapa en del problem med programvaror och annat. men på lite längre sikt beräknas omläggningen spara pengar åt berörda företag.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

 

 

Verklig Huvudman


Skatteverket har uppdaterat sin syn på privat användning av elektronisk utrustning. Det gör man i ett nytt ställningstagande gällande mobiltelefon, dator, läsplatta och router. I ställningstagandet behandlas abonnemang mot fast avgift.

 

Skattefri användning

Privat användning på ordinarie arbetsplats i arbetsgivarens lokaler är inte skattepliktig. Du kan alltså surfa och betala räkningar på jobbet utan att riskera förmånsbeskattning.

För användning av elektronisk utrustning på annat ställe än arbetsplatsen kan också användningen vara skattefri. Det krävs då att tre rekvisit är uppfyllda, nämligen

  1. Att utrustningen är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sitt arbete
  2. Det ska vara svårt att särskilja den privata användningen eller att avgiften är fast
  3. Förmånen ska vara av begränsat värde för den anställde

Det är ju vanligt att anställda har mobiltelefon med fast månadsavgift betald av arbetsgivaren. Uppfylls rekvisiten ovan är således den privata användningen skattefri. Vanligtvis innehåller ett sådant abonnemang flera funktioner utöver telefoni, t. ex SMS och surf. Alla funktionerna ska betraktas tillsammans som en tjänst. Man behöver således inte pröva separat om det är av väsentlig betydelse att den anställde använder SMS i tjänsten. Om arbetsgivaren – däremot – tillhandahåller mer än en elektronisk pryl, ska varje pryl prövas för sig. En läsplatta kanske inte är av väsentlig betydelse för att utföra arbetet. Värdet av förmånen av dator hemma kanske inte kan betraktas som ”begränsat”. Det kan således bli fråga om en skattefri telefon men skattepliktig läsplatta och dator.

För att frågan om skattefri förmån överhuvudtaget ska bli aktuell krävs att arbetsgivaren betalar. Om den anställde betalar och kräver ersättning av arbetsgivaren blir den del som motsvarar privat användning skattepliktig lön.

 

Skatteplikten

Om en anställd tar hem arbetsgivarens elektroniska utrustning blir privat användande skattepliktigt om något av kriterierna i föregående avsnitt inte är uppfyllt. Det är marknadsvärdet av användandet som ska beskattas. Det spelar således ingen roll om arbetsgivaren betalat mycket eller lite för tjänsten. Privata abonnemang är ofta billigare än företagsabonnemang. Det är den normala kostnaden för privat abonnemang som ska ligga till grund för värderingen. Hur man delar upp användningstiden mellan den anställde och företaget är en annan fråga. Den anställde torde inte behöva ta upp ett helt abonnemang som förmån. Det duger inte att skylla på att det är svårt att uppskatta den privata användningen. En uppskattning måste göras.

En förutsättning för att privat användning ska kunna beskattas är att den är gjord med arbetsgivarens goda minne. I praktiken kommer skatteverket, för att underlåta beskattning, att kräva ett avtal eller annan dokumentation utvisande att den elektroniska utrustningen inte får användas privat. Annan dokumentation skulle kunna vara en personalhandbok. Om t. ex. utlandssamtal debiteras separat utöver den fasta avgiften, utgör privata sådana samtal skattepliktig förmån.

När det föreligger en skattepliktig förmån utgår även arbetsgivaravgift.


Vill du läsa mer om förmån av elektronisk utrustning?

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/323416.html?date=2014-07-09&q=f%C3%B6rm%C3%A5nsbeskattning+av+elektronisk+utrustning

Continue reading

 

 

Verklig Huvudman


Den 1 januari 2019 träder nya regler för företagsbeskattning i kraft. Det rör sig om en anpassning till direktiv från EU och rekommendationer från OECD. De viktigaste nyheterna är begränsning av ränteavdrag och lägre skattesats.

 

Bakgrund

Regeringen lämnade den 3 maj in en proposition till riksdagen med nya regler för företagsbeskattning. Det ursprungliga förslaget är ändrat på en hel del punkter. Den viktigaste är att fribelopp för avdrag av ränteunderskott höjs från 100 000 kr till 5 miljoner kr! Därmed beräknas bara 1 % av företagen beröras av begränsningsregeln. Det ursprungliga förslaget fick mycket kritik i remissrundan. Men efter ändringarna tycks de flesta nöjda. Undantag är rimligen högbelånade bolag t. ex i fastighetssektorn. Avsikten med de nya reglerna är att göra eget kapital mer jämställt med främmande kapital. Ändringarna är tänkta att vara statsfinansiellt neutrala. De nya reglerna har förutsättningar att få bifall i riksdagen.

Avdragsbegränsningen

Rätten till avdrag av negativt räntenetto begränsas till 30 % av det skattemässiga resultatet EBITDA (Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amortisation). På svenska närmast resultat före avskrivningar (och ränta och skatt). Ursprungligt förslag utgick från ett EBIT-resultat, resultat före finansiella poster. Det nu föreslagna underlaget är större och ökar således möjligheten till avdrag. Det ursprungliga förslaget var begränsning till 25 %.

EU:s direktiv tillåter undantag från avdragsbegränsningen på tre miljoner euro. I det ursprungliga svenska förslaget föreslogs 100 000 SEK. Således mindre än en procent av EU:s gräns. I det slutliga förslaget sattes gränsen till fem miljoner SEK. Negativa räntenetton under det beloppet får således dras av enligt propositionen även om de utgör mer än 30 % av EBITDA. Det innebär att endast en procent av de svenska företagen beräknas omfattas av avdragsbegränsningen. Konkurrensneutralt? Knappast.

Negativa räntenetton som inte kan utnyttjas ett år, kan sparas i sex år. Avdragsbegränsningen räknas på koncernnivå. Det innebär att det negativa räntenettot i koncernen inte får överstiga fem mkr för att något bolag i koncernen ska kunna utnyttja regeln. Om ett bolag utnyttjar förenklingsregeln gäller inte reglerna om sparade ränteunderskott.

 

Övriga regler

Det blir ingen begränsning i tidigare års underskott, vilket föreslogs ursprungligen. Skattesatsen sänks i två steg till 20,6 % för juridiska personer med vissa undantag. Propositionen innehåller också ett primäravdrag. Det innebär att man får göra ett extra värdeminskningsavdrag för ny- till- och ombyggnation. Avdraget får således göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Primäravdraget är två procent per år de sex första åren.

I samband med skattesänkningen går det denna gång inte att minska sin skatt genom avsättning till periodiseringsfond eller expansionsmedel. Enligt övergångsreglerna ska gamla avsättningar anses vara gjorda enligt gamla regler. De ska därmed träffas av samma skatt som undveks när avsättningen gjordes. Nya avsättningar behandlas enligt de nya reglerna. Tekniskt genomförs det genom uppräkning av tidigare års fondavsättningar i samband med återförandet.

I propositionen har också smugit sig in en ändring av schablonintäkt på periodiseringsfond. Intäkten har tidigare beräknats på 72 % av statslåneräntan. Den ska nu beräknas på 100 % av statslåneräntan. Det går inte heller att skatteplanera med koncernbidrag och olika räkenskapsår inom koncernen.

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

För dig som vill läsa mer:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/regeringen-overlamnar-proposition-med-forslag-om-nya-skatteregler-for-foretagssektorn/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

 

 

Verklig Huvudman

Den 25 maj 2018 träder GDPR i kraft. GDPR betyder General Data Protection Regulation. Det är ett EU-direktiv för skydd av personuppgifter. Syftet med de nya reglerna är att skydda den personliga integriteten och att harmonisera reglerna inom unionen. Till följd av reglerna har FöretagsEkonomerna utarbetat nedanstående integritetspolicy.

Integritetspolicy

Till följd av införandet av GDPR (allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679), har FöretagsEkonomerna beslutat sig för nedanstående policy beträffande personuppgifter. Som redovisningsbyrå är det viktigt för oss att våra kunder har förtroende för att vi behandlar all information på ett ansvarsfullt sätt. Sedan vår verksamhet startade har vi varit försiktiga med information och bl. a. arbetat med tystnadsplikt för alla våra anställda. Vi kommer naturligtvis inte att ändra på det. Införandet av GDPR kommer inte heller i övrigt att dramatiskt ändra på vårt sätt att arbeta men vi har identifierat några områden, nämligen

  • Integritetspolicy
  • Personuppgiftsbiträdesavtal
  • Säkerhet

Uppgifter som omfattas

GDPR omfattar specifikt personuppgifter. Det rör sig om uppgifter som kan kopplas direkt till en person. I vår verksamhet hanterar vi sådana uppgifter. I praktiken är det huvudsakligen uppgifter vi får för att kunna utföra avtalade uppgifter rörande lön och inkomstdeklaration men det kan även förekomma i andra sammanhang.

Användningen av personuppgifter

De personuppgifter vi får tillgång till i vår verksamhet används i huvudsak för att kunna utföra det uppdrag våra kunder gett oss. Det kan också förekomma att uppgifterna används för kommunikation om allmänna frågor som denna om GDPR. Personuppgifter lämnas inte ut till någon utomstående utan de berörda personernas uttryckliga önskemål. Undantag är när uppdragets fullgörande eller lagen kräver det, t. ex vid inlämning av inkomstdeklarationer.

Lagring

Personuppgifter sparas för angivna ändamål och som dokumentation över utfört arbete i tio år.

Säkerhet

Vi använder tekniska, fysiska och organisatoriska säkerhetsåtgärder för att skydda dina personuppgifter mot obehörigt intrång. Vi granskar regelbundet våra säkerhetspolicyer och rutiner för att säkerställa att våra system är säkra och skyddade.

Dina val och rättigheter

Du som har personuppgifter hos oss är alltid välkommen att höra av dig med dina frågor och funderingar. Du har rätt att veta vilka personuppgifter vi behandlar om dig och kan begära en kopia. Du har också rätt att få felaktiga personuppgifter om dig korrigerade och du kan i vissa fall be oss att radera dina personuppgifter. Slutligen har du också rätt att ta emot dina personuppgifter i maskinläsbar form för att överföra data till en annan part som ansvarar för databehandling. Om du är missnöjd med hur vi behandlar dina personuppgifter har du rätt att anmäla detta till Datainspektionen.

Vänliga hälsningar,

FöretagsEkonomerna

www.fe.se

 

 

 

 

 

http://www.datainspektionen.se/gdpr

 

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

20

mar, 2018

 

 

Verklig Huvudman


Det har under en tid pratats om behovet av en ny skattereform. Nedan en lite personlig reflektion över åt vilket håll det blåser för olika skatter.

 

Bakgrund

Häromdagen öppnade statsministern upp för samtal över blockgränserna om en ny skattereform. En bred politisk uppgörelse torde vara nödvändig för att nå resultat. Det var snart 30 år sedan den senaste genomgripande skattereformen. Mycket har förändrats sedan dess och det har under ganska lång tid talats om nytt lapptäcke i skattesystemet. Många är de som haft synpunkter på förändringar av skatterna. Det har också förts fram synpunkter på nya skattebaser. Som exempel kan nämnas sockerskatt, köttskatt, robotskatt, transaktionsskatt, flygskatt, fastighetsskatt, skatt på arv, gåva och förmögenhet, exitskatt och säkert många fler.

För- och nackdelar med olika skatter

De politiska partierna har förstås olika utgångspunkter för vilka skatter som ska ändras och eventuellt införas. Det finns också olika uppfattningar om i vilken riktning olika skatter ska gå. Här kommer några vanliga argument:

  • Bolagsskatten – minskar konkurrenskraften
  • Fastighetsskatten – drabbar äldre och slår blint mot fastigheter som ”råkar” ligga på attraktivt läge
  • Förmögenhetsskatt – skrämmer kapital och skickliga företagsledare ur landet
  • Ränteavdrag – driver på bostadspriser och subventionerar dem med dyra fastigheter
  • Kapitalvinstskatt på bostäder – hindrar rörlighet på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden
  • Inkomstskatten – minskar arbetskraftsutbudet
  • De senaste årens utvecklingen har medfört oönskade fördelningeffekter

Trender

Några av de senaste årens trender kan kanske hjälpa oss att gissa hur en ny skattereform skulle kunna te sig. De s. k. 3.12-reglerna har under många år ändrats till det bättre för fåmansföretagen. Socialdemokraternas senaste förslag utgjorde dock en tydlig vändning av trenden. Min personliga gissning är att 3:12 reglerna inte blir förmånligare, snarare tvärtom.

Trots att det var socialdemokraterna som avskaffade skatterna för arv, gåva och förmögenhet, har det från det hållet hörts alltmer röster för ett återinförande. Föga förvånande har de varit ivrigt påhejade av vänsterpartiet.

Fastighetsskatten har varit en politiskt död fråga sedan den försvann. Socialdemokraterna tror kanske att det var en avgörande orsak till att de förlorade regeringsmakten senast det skedde. För min del tror jag att fastighetsskatten upplevdes som orättfärdig för att den togs ut tillsammans med förmögenhetsskatt och med avsevärda belopp. Det var närmast statsfinansiella skäl snarare än fördelningspolitiska som då motiverade skatten.

I omvärlden (OECD) har inkomstskatter och bolagsskatter haft en sjunkande trend. Den internationella konkurrensen om arbetskraft och bolagsetablering har fått en allt större betydelse. Troligen måste man leta nya skattebaser om skatten ska höjas eller fördelas om.

 

Continue reading