Det har under en tid diskuterats begränsning av ränteavdrag i företagssektorn. Det finns flera anledningar till att diskussionen uppstått. En är att ränteavdrag använts som ett sätt att föra över vinster till andra länder, en annan att främmande kapital gynnas gentemot eget kapital. Men det viktigaste skälet till förslaget får väl anses vara EU:s direktiv mot skatteundandragande. Förslaget innehåller också sänkt bolagsskatt från 22 till 20 %.

Föreslagna förändringar

• Begränsning av ränteavdrag
• Avdragsförbud över landsgränser
• Ändrad begränsning av ränteavdrag inom koncern
• Nya regler om finansiella leasingavtal
• Utökade möjligheter för värdeminskningsavdrag för hyreshus
• Sänkt bolagsskatt till 20 %

Den generella begränsningen av ränteavdrag

Regeringen lägger fram två alternativa förslag till begränsning av ränteavdrag.

1. Regeringen förordar ett förslag baserat på resultatnivån EBIT, earnings before interest and tax. På svenska översätts det enklast med rörelseresultat eller resultat före finansiella poster och skatt. Avdraget begränsas till 35 % av ränteunderskottet.
2. I andra hand förslås en begränsning på 25 % men då med EBITDA som underlag. EBITDA kan närmast översättas med rörelseresultat före av- och nedskrivningar. Det är alltså en resultatnivå högre upp i resultaträkningen, i normalfallet ett högre belopp.

För båda lösningarna föreslås en förenklingsregel. Den innebär att ett negativt räntenetto upp till 100.000 kr alltid får dras av. Inom koncerner gäller förenklingsregeln för hela koncernen.

Sänkt bolagsskatt

Som kompensation för näringslivets merkostnader föreslås bolagsskatten sänkt från 22 till 20 %. Man får förmoda att det också finns en ambition att vara internationellt konkurrenskraftiga beträffande inkomstskatt för internationella företag.

Andra förändringar

Utöver ovannämnda generella avdragsbegränsning för negativt räntenetto, har även föreslagits att avdrag inte medges vid vissa internationella transaktioner. En sådan typisk situation är när räntan är avdragsgill i Sverige men inte skattepliktig i det land dit den betalas.

Även reglerna för ränteavdrag inom koncern ändras enlig förslaget.

Underskottsavdragen föreslås försämrade till hälften av det skattemässiga resultatet före utnyttjande av tidigare års underskott.

Utöver befintliga avdragsregler för avskrivningar, föreslås ett s. k. primäravdrag för hyreshus. Det skulle innebära rätt till avdrag med 10 % av anskaffningsvärdet fram till fem år efter färdigställandet av hyreshuset.

Kommentar

Den stora förändringen i förslaget är den generella avdragsbegränsningen för negativt räntenetto. En sådan förändring skulle främst drabba företag med mycket lånat kapital. I den kategorin är fastighetsbolagen dominerande. Föga förvånande har branschen varit kritisk till förslaget. För många små företag är förslaget fördelaktigt eftersom det innehåller en smärre skattesänkning samtidigt som förenklingsregeln fortfarande medger avdrag för hela ränteunderskottet. Låt vara att försämringen av underskottsavdragen kan komma att drabba många små företag.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att de tillämpas för första gången fr. o. m den 1 januari 2019 för företag med kalenderår som räkenskapsår.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

 

 

Vad händer med 3:12 reglerna? I slutet av april kom svaren på den andra remissrundan om nya beskattningsregler för delägare i fåmansföretag. Reglerna handlar om beskattning av utdelning och försäljning av aktier i fåmansbolag.

Vad är 3:12 regler?

De s. k. 3:12-reglerna kom till i samband med ”den underbara natten” och skattereformen i början av 90-talet. Före reformen beskattades kapitalinkomster på toppen av inkomst av tjänst med hög marginalskatt. Efter reformen blev det en platt skatt med 30 % i inkomstslaget kapital. För att inte fåmansföretagare skulle ta utdelning istället för lön, infördes vissa begränsningar för vad som kapitalbeskattas. 3:12 hänvisar till en paragraf som numera inte finns men benämningen lever kvar.

Ursprungligt förslag

De viktigaste delarna av ursprungligt förslag var

• Höjd effektiv skatt från 20 % till 25 %
• Höjt krav på löneuttag för att få tillgodoräkna sig löneunderlag
• Minskning av lönebaserat utdelningsutrymme för de lägsta lönenivåerna
• Minskat schablonbelopp i förenklingsregeln
• Inget nytt gränsbelopp för aktier i andra bolag om schablonregeln tillämpas

Höjd effektiv skattesats och lägre uppräkning

Den höjda effektiva skattesatsen blir kvar enligt förslaget. D. v. s. utdelning inom ramen för gränsbeloppet beskattas effektivt till 25 % istället för 20 %. I det nya förslaget har man ändrat uppräkningen av sparat utdelningsunderlag från statslåneräntan (SLR) + 3 %-enheter till SLR + 2 %-enheter.

Förenklingsregeln (schablonregeln)

Enligt förslaget skulle schablonbeloppet enligt förenklingsregeln minskas från 2,75 inkomstbasbelopp (ungefär 160.000 kr) per år till 1,75 inkomstbasbelopp (ungefär 100.000 kr). Regeringen backar från denna förändring. Som ytterligare begränsning skulle man enligt ursprungligt förslag inte få räkna gränsbelopp för annat bolag om man använder förenklingsregeln. Detta förslag ligger fast.

Huvudregeln (lönesummeregeln)

Till gränsbeloppet har hittills kunnat läggas 50 % av bolagets sammanlagda löner. Utredaren ville införa en trappa enligt följande:

• 10 % av löner upp till åtta inkomstbasbelopp (ungefär 475.000 kr)
• 25 % av löner motsvarande 8-60 inkomstbasbelopp (ungefär 475.000-3.500.000 kr)
• 50 % av löner över 60 inkomstbasbelopp

I det nya förslaget ser trappan ut så här

• 15 % av löner upp till sex inkomstbasbelopp (ungefär 350.000 kr)
• 30 % av löner motsvarande 6-60 inkomstbasbelopp (ungefär 350.000-3.500.000 kr)
• 40 % av löner över 60 inkomstbasbelopp

 

I det ursprungliga förslaget  ville man höja kravet på den skattskyldiges löneuttag (se nedan) från sex inkomstbasbelopp + 5 % av de totala lönerna till åtta inkomstbasbelopp med samma tillägg. Förslaget tas bort.

Fler förändringar

• Slopat tak för löneunderlag. Tidigare kunde man bara tillgodoräkna sig 50 % av eget löneuttag (se nästa punkt).
• Eget löneuttag kunde tidigare ersättas av närståendes löneuttag. Enligt förslaget ska eget och närståendes löneuttag slås samman. Hela närståendekretsen betraktas som en enhet.
• Nyligen infördes en regel att man var tvungen att äga 4 % av bolagets aktier för att få tillgodoräkna sig löneunderlag. Den regeln tas bort enligt förslaget.
• En annan nyligen införd definition av dotterbolag tas bort. Nu gäller definitionen i årsredovisningslagen.
• Undantag införs för kapitalvinster vid ägarbyten mellan närstående för att underlätta generationsskifte.

Dessa förändringar är oförändrade i förhållande till ursprungligt förslag.

Kommentar

Det ursprungliga förslaget hade dålig småföretagarprofil. Det var ingen överraskning att detta skulle få kritik. Nu har regeringen backat på flera punkter och därmed gjort förslaget aptitligare för de borgliga partierna. Återstår att se om förslaget passerar riksdagen i nuvarande utformning.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås fortfarande träda i kraft den 1 januari 2018.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.