Yearly Archives: 2017

15

dec, 2017

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Det är ganska ont om nya regler inför 2018. Men här är några

  • Växa-stöd för fler företagsformer
  • Arbetsgivardeklaration på individnivå
  • Förmån av trängselskatt
  • Beräkningsmodell för nyregistrerade förmånsbilar
  • Slopad reklamskatt inom vissa områden
  • SINK åter 25 %
  • Ny flygskatt
  • Personaloptioner

Skiktgränser och brytpunkter

För privata arbetsinkomster använder man begreppen skiktgräns och brytpunkt. Den nedre skiktgränsen är den nivå i skatteskalan där man börjar betala statlig skatt med 20 %. För 2018 är beloppet 455 200 kr. I de allra flesta fall åtnjuter den skattskyldige ett grundavdrag på 13 400 kr. I praktiken kan man därför tjäna 468 600 kr innan den statliga skatten slår till. Den lönenivån kallas första brytpunkten och är den nivå vi ofta rekommenderar våra småföretagare att lägga sig på.

Det finns även en övre skiktgräns och en motsvarande andra brytpunkt. Över den nivån betalar man s. k. värnskatt med 5 %. Det är en (tillfällig) skatt som infördes när Sverige hade problem med statsfinanserna. Den övre skiktgränsen är 662 200 och den andra brytpunkten är 675 600. Över den nivån betalar man alltså kommunalskatt och statlig skatt med 25 %. Sammanlagt 57 % för en genomsnittskommun.

Växa-stöd

Växa-stödet infördes 2017 och innebär att företaget betalar reducerad arbetsgivaravgift för den först anställda, 10,21 % istället för normala 31,42 %. Tidigare var det endast enskilda näringsidkare som kunde utnyttja växa-stödet men 2018 blir stödet tillgängligt även för handelsbolag och aktiebolag. Stödet gäller inte delägare, företagsledare eller deras närstående.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Den 1 juli 2018 börjar regler om arbetsgivardeklaration på individnivå. Vi denna tidpunkt berörs bara företag med personalliggare och mer än 15 anställda. Övriga följer efter den 1 januari 2019. Reglerna innebär att man redovisar lön, förmåner och avdragen skatt för varje anställd för sig.

Avdrag för forskning och utveckling

Det finns möjlighet för arbetsgivaren att göra avdrag för forskning och utveckling. Det innebär i praktiken att arbetsgivaravgiften sänks från 31,42 till 21,42 %. Maximalt avdrag beräknat för hel koncern är 230 000 kr. Personer födda 1952 och tidigare får inte ingå i underlaget men de har redan reduktion enligt andra regler.

Höjda traktamentsbelopp

Traktamentsbeloppen för Sverige höjs från 220 till 230 kr för helt traktamente. Halvt traktamente blir följaktligen 115 kr. Ersättning för körning med egen bil är oförändrat 18,50 kr per mil. För anställd med bilförmån men utan bränsleförmån utgår ersättning med 6,50 kr för diesel och 9,50 kr för bensin. Gåvogränserna är

  • Julgåva 450 kr
  • Jubileumsgåva 1 350 kr
  • Minnesgåva 15 000 kr

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer. Du kan också gå in på nedanstående länk hos skatteverket.

 

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Som jag tidigare skrivit om, kunde regeringen inte få stöd för sitt förslag om nya 3.12-regler. Förslaget betraktades som fientligt mot småföretag. Förslaget innehöll dock gynnsammare regler för generationsskifte. Men socialdemokraterna tycks ha härsknat till när de inte fick stöd och beslutade att dra tillbaka hela förslaget. För första gången på länge blir det i år således ingen förändring i regelverket. Gå igenom Din situation innan årsskiftet. Efteråt kan det vara för sent att vidta åtgärder.

Vad är 3:12 regler?

De s. k. 3:12-reglerna kom till i samband med ”den underbara natten” och skattereformen i början av 90-talet. Före reformen beskattades kapitalinkomster på toppen av inkomst av tjänst med hög marginalskatt. Efter reformen blev det en platt skatt med 30 % i inkomstslaget kapital. För att inte fåmansföretagare skulle ta utdelning istället för lön, infördes vissa begränsningar för vad som kapitalbeskattas. 3:12 hänvisar till en paragraf som numera inte finns men benämningen lever kvar.

Reglerna i korthet

  • Effektiv skattesats 20 % på det s. k gränsbeloppet
  • Två alternativa regler att beräkna gränsbelopp
  • Krav på löneuttag för att få stort gränsbelopp
  • Enligt schablonreglen får årets gränsbelopp beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp. 169.125 för 2017 och 171.875 för 2018
  • Bara en schablonberäkning vid innehav av flera bolag
  • Gränsbeloppet får sparas och räknas upp.

Inför årsskiftet

Den som äger aktierna i ett fåmansbolag vid kalenderårets ingång och i övrigt uppfyller kraven för kvalificerade andelar, har rätt att få den lägre beskattningen på utdelning och kapitalvinst. Om Du står i begrepp att starta verksamhet i aktiebolag, gör Du därför klokt i att skaffa bolaget innan årsskiftet.

För att öka på gränsbeloppet kan Du överväga att ta ut högre lön. Det kan vara aktuellt även om Du är ensam i Ditt bolag, t. ex. en konsult med verksamheten i AB. För utdelning 2018 blir gränsbeloppet enligt schablonregeln 171.875 kr. Om Du är ensam löntagare och tar ut mer än 390.000 kr i lön 2017 blir det fördelaktigt att använda huvudregeln. Om Du t. ex. tar ut lön upp till första brytpunkten, för 2017 478.100 kr, får Du enligt huvudregeln tillgodoräkna Dig gränsbelopp för lön med 239.050 kr. Dessutom får Du ett tillägg för anskaffningskostnaden.

Om Du tror att reglerna kommer att försämras framöver, överväg att höja gränsbeloppet genom att ta ut högre lön. Mycket talar för att nästa förändring blir till det sämre men man kommer knappast att ta bort den sparade utdelningen.

Tror Du att skattesatsen kommer att höjas framöver? Den delen av socialdemokraterna förslag hade stor chans att få stöd i riksdagen. Försök i så fall omvandla så mycket kapital som möjligt till fritt eget kapital och dela ut under detta eller nästa år.

Kontakta FöretagsEkonomerna om Du vill veta mer.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Regeringen har beslutet vilka områden som ska prioriteras för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Mycket stora belopp försvinner i Sverige och internationellt till följd av lagbrott och på andra oönskade sätt. Det bedrivs ett internationellt samarbete inom bl. a. OECD, G20 och EU för att minska skattebortfallet.

Den svenska regeringen har en ambition att skattereglerna ska vara enkla och tydliga. I det fallet måste man tyvärr konstatera att man misslyckats. Även i samarbetet med EU tvingas man konstatera att regeringen misslyckats att vara tydlig. Så har t. ex EU tagit fram ett direktiv om avdragsbegränsning för räntor m. m. i företagssektorn för att uppnå konkurrensneutralitet när man kunde satt upp gränser för skillnad i skattesatser. När nu Sverige ska implementera direktivet har regeringen i ett förslag gjort så stora avvikelser både i konstruktion och till belopp att det inte alls fungerar konkurrensneutralt.

Regeringen kommer att prioritera följande områden:

  1. Inkludera fler länder i det internationella samarbetet
  2. Automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare
  3. Informationsplikt för skatterådgivare
  4. Svart lista och åtgärder mot ej samarbetsvilliga länder
  5. Momsbedrägerier
  6. Förstärka skattetilläggets avskräckande effekt
  7. Förstärka skatteverkets resurser
  8. Föra upp skattefrågor på styrelsenivå i företagen
  9. Stötta kapacitetsbyggnad i u-länder
  10. Ytterligare åtgärder mot svenskt skattefusk och svartarbete

Verkliga ägare

Sverige deltar i ett internationellt samarbete om gemensamt IT-format för uppgifter om verkliga huvudmän. Brevlådeföretag och s. k. målvakter är vanligt förekommande vid skattefusk.

Informationsplikt för skatterådgivare

Regeringen har tillsatt en utredning. Här kan man förutse problem med rådgivarnas förtroende hos uppdragsgivarna. Räkna med protester från berörda.

Fler åtgärder mot skattefusk och svartarbete

Personalliggare ska införas i fler branscher; bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård. Utvidgningen har sitt ursprung i framgången med personalliggare i byggbranschen och för restauranger m. fl. Även kravet på kassaregister ska utökas.

Beslut har fattats att arbetsgivare ska rapportera lön och källskatt månadsvis istället för, som nu, årsvis.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

http://www.regeringen.se/artiklar/2016/04/regeringens-10-atgarder-for-att-motverka-skatteflykt-skatteundandragande-och-penningtvatt/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

 

Verklig Huvudman

Den 25 maj 2018 träder GDPR i kraft. GDPR betyder General Data Protection Regulation. Det är ett EU-direktiv för skydd av personuppgifter. Syftet med de nya reglerna är att skydda den personliga integriteten och att harmonisera reglerna inom unionen.

 

Vem berörs av GDPR?
Alla företag som behandlar personuppgifter berörs av GDPR. Som personuppgifter räknas epost adresser, telefonnummer, personnummer, CV:n, foton, videor, löneinformation, kreditinformation mm. Eftersom de flesta företag betalar ut lön berörs de flesta företagen redan av den anledningen. De flesta företag har även kundregister innehållande personuppgifter.

Skillnaden mot befintlig lagstiftning (PUL)
I likhet med tidigare får man bara samla in uppgifter som behövs för ändamålet. Uppgifterna får, också i likhet med tidigare, bara sparas så länge de behövs. Men nu ska man definiera syftet med datainsamlingen i förväg. Det ska också bli lättare för den enskilde att få sina uppgifter korrigerade,  borttagna och överflyttade. Sanktionerna för den som inte följer reglerna blir hårdare. Det kan kosta upp till 4 % av en årsomsättning att slarva.

Vilka uppgifter kan jag samla på?
En grundbult i systemet är att datainsamlingen kräver samtycke från berörd person om uppgifterna inte har laglig grund. Både personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde har ansvar för uppgifterna. Det förra begreppet motsvaras av den organisation som samlar in uppgifterna och det senare av en extern part som hanterar uppgifterna, t. ex. ett IT-företag som äger en server där uppgifterna lagras.

Åtgärder
Börja anpassningen till det nya regelverket med att

  • Skaffa kunskap om GDPR
  • Utse en ansvarig
  • Identifiera register med personuppgifter
  • Gå igenom informationen m. a. p. nödvändighet, samtycke och ålder
  • Skaffa samtycke, uppdatera och rensa
  • Säkerställ att de registrerades rättigheter kan uppfyllas d. v. s. tillgänglighet, rättelse, borttagning, förflyttning och stopp för direktreklam och automatiska beslut
  • Kartlägg känslig information (etnisitet, religion, hälsa, sexuell läggning, åsikter och genetik)
  • Kartlägg info om barn. Kräver samtycke från vårdnadshavare
  • Säkerställ att organisationen kan rapportera incidenter vid behov, t. ex intrång.


Vill du läsa mer om GDPR? I den första länken kan Du testa Dina kunskaper.

https://www.srfkonsult.se/wp-content/uploads/sjalvtest-hantering-personuppgifter-raw-20170904/content/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3#/?_k=bjhvji

http://www.datainspektionen.se/Documents/vagledning-forberedelser-pua.pdf

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

29

sep, 2017

 

Verklig Huvudman

Företag, föreningar och andra organisationer ska anmäla verklig huvudman till ett nytt register hos bolagsverket. Anmälan ska ske elektroniskt. Aktiebolag kan registrera sig nu. Reglerna berör 800 000 organisationer. Insamlingen sker fram till den 1 februari 2018. Reglerna grundar sig på ett direktiv om penningtvätt från EU-parlamentet.

Vad är en verklig huvudman?

Lagen mot penningtvätt (2009:62) använder termen ”verklig huvudman”. Termen syftar på den som äger eller kontrollerar ett företag eller en förening. Vissa yrkesgrupper har redan idag skyldighet att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet. Det kan bli aktuellt att anmäla mer än en verklig huvudman för en organisation. För ett aktiebolag definieras särskild huvudman som någon som äger mer än 25 % av aktierna eller någon som har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelsens ledamöter. Närstående räknas ihop som en person. Det kan också vara så att ett bolag saknar verklig huvudman. Även i sistnämnda fall ska man göra en anmälan. Om ett aktiebolag ägs av ett annat bolag fortsätter man upp i kedjan tills man kommer till fysiska personer. En verklig huvudman i ett bolag blir även verklig huvudman i dotterbolag och dotter-dotterbolag o. s. v.

Avsikten med det nya registret
Det nya registret är avsett att underlätta för banker, polis och andra myndigheter att snabbt kunna få reda på vem som ligger bakom en juridisk person som misstänks användas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Insamlingen
Bolagsverket har inrättat en särskild elektronisk tjänst för insamling av uppgifter om verkliga huvudmän. Juridiska personer ska anmäla verklig huvudman. Undantag görs dock för

  • Börsnoterade aktiebolag
  • Staten, landsting, kommuner och andra juridiska personer där staten har ett bestämmande inflytande
  • Dödsbon och vissa konkursbon

Anmälan av verklig huvudman kan ske genom ombud. Våra redovisningskonsulter på FöretagsEkonomerna kan hjälpa Dig med detta. Ring 040-919715. Hos bolagsverket är anmälan gratis fram till den 1 februari 2018. Därefter tar verket ut en avgift på 250 kr. Om uppgifterna inte kommer in till bolagsverket kan verket döma ut vite.


Vill du läsa mer om registret med verklig huvudman?


http://www.bolagsverket.se/polopoly_fs/1.13243!/yttrande-ytterligare-atgarder-mot-penningtvatt.pdf

http://bolagsverket.se/om/oss/fler/verklig-huvudman/regler-om-verklig-huvudman-for-olika-foretags-och-foreningsformer-1.14942

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

 

Verklig Huvudman


Enligt ett nyligen avkunnat förhandsbesked i högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ska styrelsearvoden som huvudregel, oavsett antal uppdrag, beskattas i inkomstslaget tjänst. Endast i undantagsfall kan man räkna med att fakturera styrelsearvode via bolag och därigenom undkomma beskattning i inkomst av tjänst. Det utvidgade näringsbegreppet från 2009 ändrar inte på huvudregeln.

 

Domen

Målet rör ett förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN). AA var styrelseledamot i ca 30 aktiebolag och beskattades för arvodena under inkomst av tjänst. Nio av dessa uppdrag avsåg han att utföra som konsult via sitt helägda aktiebolag AA AB. Av dessa uppdrag var åtta av dem hänförliga till bolag i vilka AA hade ett direkt eller indirekt ägarintresse. AA ansökte med anledning av Skatteverkets bedömningar i ovan nämnda ställningstagande om förhandsbesked för att få klarlagt om de nio styrelsearvodena skulle beskattas hos honom personligen eller hos AA AB.

Domen innebär att arvodena ska beskattas personligen i inkomst av tjänst. HFD hänvisar till tidigare praxis. Styrelsearvoden är typiskt sett personliga och ska därför som huvudregel beskattas i inkomstslaget tjänst. Fakturering via bolag har undantagsvis godtagits vid uppdrag som har avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser, se RÅ 1993 ref. 55. Vidare menar HFD att det utvidgade näringsbegreppet från 2009 inte omfattar styrelsearvoden.

Skatteverkets tillämpning

Skatteverket har tidigare utfärdat ett ställningstagande där man accepterade att beskatta styrelsearvoden i bolag såsom konsultarvoden. Denna tillämpning upphör till följd av förhandsbeskedet i HFD. Skatteverket har meddelat att man kommer acceptera beskattning i näringsverksamhet (bolag eller enskilt) under pågående räkenskapsår för avtal ingångna före den aktuella domen under förutsättning att man uppfyller kriterierna enligt det gamla ställningstagandet. Under vissa förutsättningar kan SKV även fortsättningsvis godkänna fakturering av styrelsearvode för specifika insatser och avgränsade uppdrag.

Motsvarande bedömning och hantering bör tillämpas även i fråga om socialavgifter så att en sådan övergångsperiod i dessa delar hanteras enhetligt utan särskilda skattekonsekvenser. Inte heller bör HFD:s dom medföra beskattningskonsekvenser i dessa delar för tidigare år om tillämpning har skett i enlighet med det tidigare gällande ställningstagandet.


Vill du läsa mer om beskattning av styrelsearvoden?
https://www4.skatteverket.se/download/18.314b76c215c9e672b352357/1498683665549/HFD+2017-06-20%2C+m%C3%A5l+nr+278-17.pdf

Continue reading

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

I slutet av april kom svaren på den andra remissrundan om nya beskattningsregler för delägare i fåmansföretag. Reglerna handlar om beskattning av utdelning och försäljning av aktier i fåmansbolag. Nu har regeringen gett upp och kastar förslaget i papperskorgen.

Vad är 3:12 regler?

De s. k. 3:12-reglerna kom till i samband med ”den underbara natten” och skattereformen i början av 90-talet. Före reformen beskattades kapitalinkomster på toppen av inkomst av tjänst med hög marginalskatt. Efter reformen blev det en platt skatt med 30 % i inkomstslaget kapital. För att inte fåmansföretagare skulle ta utdelning istället för lön, infördes vissa begränsningar för vad som kapitalbeskattas. 3:12 hänvisar till en paragraf som numera inte finns men benämningen lever kvar.

Ursprungligt förslag

De viktigaste delarna av ursprungligt förslag var

  • Höjd effektiv skatt från 20 % till 25 %
  • Höjt krav på löneuttag för att få tillgodoräkna sig löneunderlag
  • Minskning av lönebaserat utdelningsutrymme för de lägsta lönenivåerna
  • Minskat schablonbelopp i förenklingsregeln
  • Inget nytt gränsbelopp för aktier i andra bolag om schablonregeln tillämpas

Bibehållen effektiv skattesats och lägre uppräkning

Den höjda effektiva skattesatsen blir således kvar på 20 %.

Kommentar

Det ursprungliga förslaget hade dålig småföretagarprofil. Det var ingen överraskning att detta skulle få kritik. Då backade regieringen på flera punkter och nu lägger man alltså slutligen ner hela förslaget.

 

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2017/03/vi-andrar-pa-312-forslaget/

Pressrum

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Skatteverket har nyligen kommit ut med ett nytt ställningstagande beträffande utlägg av anställda. Det handlar bl. a. om hur underlaget ska se ut för att företaget ska få avdrag för den ingående momsen.

Grundläggande frågeställning

Ett grundläggande problem när en anställd köper något åt företaget är att en anställd inte är momspliktig och därmed kan företaget inte dra av moms för något man köper av en anställd. I vissa fall kan den anställde anses ha gjort ett utlägg. Skatteverket behandlar inte kraven för utlägg särskilt ingående i sitt ställningstagande. En grundregel för utlägg är att den man lagt ut för avtalat med leverantören. Den som gör utlägget betalar endast. I många fall kan den anställde emellertid anses ha ställningsfullmakt att företräda bolaget. Då kan den anställde avtala om köpet för företaget och betala som privatperson. Jag gissar att skatteverket är ganska generöst i tolkningen av utlägg men man ska vara medveten om risken att något som man tror är ett utlägg, i själva verket betraktas som en försäljning från anställd till företaget. Något avdrag för ingående moms kan då inte medges.

Andra utlägg

Det kan i sammanhanget förtjäna nämnas att andra utlägg än de som görs av anställda ofta behandlas felaktigt. Det kan t. ex. röra sig om en konsult som avtalat med sin uppdragsgivare att han ska få ersättning för reskostnader, bilersättning enligt den skattefria normen i förekommande fall och traktamente när han reser i uppdraget. Eftersom det inte utgår moms på traktamenten eller bilersättning debiterar konsulten ingen moms på dessa delar av fakturan. Reskostnaden betraktas som ett utlägg och därför debiteras ingen moms på den delen heller. Momslagstiftningen tar inte hänsyn till vad man kallar olika saker för på fakturan. I det beskrivna fallet är alla fakturerade belopp, arvode, traktamente, bilersättning och reskostnader att betrakta som intäkt i konsultverksamheten och därmed momspliktigt. Uppdragstagaren ska betrakta reskostnaden som en kostnad i sin verksamhet och dra av momsen. Annat är det om uppdragsgivaren ringer till ett flygbolag och beställer en biljett och avtalar om att uppdragsgivaren hämtar ut och betalar den. Då är det fråga om utlägg.

 

Underlaget vid anställds utlägg

Om förutsättningarna för utlägg från en anställd föreligger, uppstår frågan om krav på underlaget för att avdrag för ingående moms ska medges. Som alltid ska underlaget uppfylla kraven på en verifikation enligt bokföringslagen, momsbeloppet ska vara specificerat, organisationsnummer mm ska framgå. Momslagen hänvisar till civilrätten, i detta fall bokföringslagen, när det gäller kravet på form för underlaget. Det innebär att underlaget ska bevaras i den form det hade när den anställde tog emot det. D. v. s. tar den anställde emot ett elektroniskt kvitto, är det ett elektroniskt kvitto företaget ska spara som underlag. Är det ett papperskvitto, är det papperskvittot företaget ska spara. Således precis samma regler som gäller alla företagets verifikationer. Den anställde kan därför inte ta emot ett elektroniskt kvitto, skriva ut det och ge utskriften till arbetsgivaren. Då medges inte momsavdrag för företaget.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/362518.html?date=2017-06-29

 

 

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Det har under en tid diskuterats begränsning av ränteavdrag i företagssektorn. Det finns flera anledningar till att diskussionen uppstått. En är att ränteavdrag använts som ett sätt att föra över vinster till andra länder, en annan att främmande kapital gynnas gentemot eget kapital. Men det viktigaste skälet till förslaget får väl anses vara EU:s direktiv mot skatteundandragande. Förslaget innehåller också sänkt bolagsskatt från 22 till 20 %.

Föreslagna förändringar

  • Begränsning av ränteavdrag
  • Avdragsförbud över landsgränser
  • Ändrad begränsning av ränteavdrag inom koncern
  • Nya regler om finansiella leasingavtal
  • Utökade möjligheter för värdeminskningsavdrag för hyreshus
  • Sänkt bolagsskatt till 20 %

Den generella begränsningen av ränteavdrag

Regeringen lägger fram två alternativa förslag till begränsning av ränteavdrag.

  1. Regeringen förordar ett förslag baserat på resultatnivån EBIT, earnings before interest and tax. På svenska översätts det enklast med rörelseresultat eller resultat före finansiella poster och skatt. Avdraget begränsas till 35 % av ränteunderskottet.
  2. I andra hand förslås en begränsning på 25 % men då med EBITDA som underlag. EBITDA kan närmast översättas med rörelseresultat före av- och nedskrivningar. Det är alltså en resultatnivå högre upp i resultaträkningen, i normalfallet ett högre belopp.

För båda lösningarna föreslås en förenklingsregel. Den innebär att ett negativt räntenetto upp till 100.000 kr alltid får dras av. Inom koncerner gäller förenklingsregeln för hela koncernen.

Sänkt bolagsskatt

Som kompensation för näringslivets merkostnader föreslås bolagsskatten sänkt från 22 till 20 %. Man får förmoda att det också finns en ambition att vara internationellt konkurrenskraftiga beträffande inkomstskatt för internationella företag.

Andra förändringar

Utöver ovannämnda generella avdragsbegränsning för negativt räntenetto, har även föreslagits att avdrag inte medges vid vissa internationella transaktioner. En sådan typisk situation är när räntan är avdragsgill i Sverige men inte skattepliktig i det land dit den betalas.

Även reglerna för ränteavdrag inom koncern ändras enlig förslaget.

Underskottsavdragen föreslås försämrade till hälften av det skattemässiga resultatet före utnyttjande av tidigare års underskott.

Utöver befintliga avdragsregler för avskrivningar, föreslås ett s. k. primäravdrag för hyreshus. Det skulle innebära rätt till avdrag med 10 % av anskaffningsvärdet fram till fem år efter färdigställandet av hyreshuset.

Kommentar

Den stora förändringen i förslaget är den generella avdragsbegränsningen för negativt räntenetto. En sådan förändring skulle främst drabba företag med mycket lånat kapital. I den kategorin är fastighetsbolagen dominerande. Föga förvånande har branschen varit kritisk till förslaget. För många små företag är förslaget fördelaktigt eftersom det innehåller en smärre skattesänkning samtidigt som förenklingsregeln fortfarande medger avdrag för hela ränteunderskottet. Låt vara att försämringen av underskottsavdragen kan komma att drabba många små företag.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att de tillämpas för första gången fr. o. m den 1 januari 2019 för företag med kalenderår som räkenskapsår.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

 

 

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag

Vad händer med 3:12 reglerna? I slutet av april kom svaren på den andra remissrundan om nya beskattningsregler för delägare i fåmansföretag. Reglerna handlar om beskattning av utdelning och försäljning av aktier i fåmansbolag.

Vad är 3:12 regler?

De s. k. 3:12-reglerna kom till i samband med ”den underbara natten” och skattereformen i början av 90-talet. Före reformen beskattades kapitalinkomster på toppen av inkomst av tjänst med hög marginalskatt. Efter reformen blev det en platt skatt med 30 % i inkomstslaget kapital. För att inte fåmansföretagare skulle ta utdelning istället för lön, infördes vissa begränsningar för vad som kapitalbeskattas. 3:12 hänvisar till en paragraf som numera inte finns men benämningen lever kvar.

Ursprungligt förslag

De viktigaste delarna av ursprungligt förslag var

  • Höjd effektiv skatt från 20 % till 25 %
  • Höjt krav på löneuttag för att få tillgodoräkna sig löneunderlag
  • Minskning av lönebaserat utdelningsutrymme för de lägsta lönenivåerna
  • Minskat schablonbelopp i förenklingsregeln
  • Inget nytt gränsbelopp för aktier i andra bolag om schablonregeln tillämpas

Höjd effektiv skattesats och lägre uppräkning

Den höjda effektiva skattesatsen blir kvar enligt förslaget. D. v. s. utdelning inom ramen för gränsbeloppet beskattas effektivt till 25 % istället för 20 %. I det nya förslaget har man ändrat uppräkningen av sparat utdelningsunderlag från statslåneräntan (SLR) + 3 %-enheter till SLR + 2 %-enheter.

Förenklingsregeln (schablonregeln)

Enligt förslaget skulle schablonbeloppet enligt förenklingsregeln minskas från 2,75 inkomstbasbelopp (ungefär 160.000 kr) per år till 1,75 inkomstbasbelopp (ungefär 100.000 kr). Regeringen backar från denna förändring. Som ytterligare begränsning skulle man enligt ursprungligt förslag inte få räkna gränsbelopp för annat bolag om man använder förenklingsregeln. Detta förslag ligger fast.

Huvudregeln (lönesummeregeln)

Till gränsbeloppet har hittills kunnat läggas 50 % av bolagets sammanlagda löner. Utredaren ville införa en trappa enligt följande:

  • 10 % av löner upp till åtta inkomstbasbelopp (ungefär 475.000 kr)
  • 25 % av löner motsvarande 8-60 inkomstbasbelopp (ungefär 475.000-3.500.000 kr)
  • 50 % av löner över 60 inkomstbasbelopp

I det nya förslaget ser trappan ut så här

  • 15 % av löner upp till sex inkomstbasbelopp (ungefär 350.000 kr)
  • 30 % av löner motsvarande 6-60 inkomstbasbelopp (ungefär 350.000-3.500.000 kr)
  • 40 % av löner över 60 inkomstbasbelopp

 

I det ursprungliga förslaget  ville man höja kravet på den skattskyldiges löneuttag (se nedan) från sex inkomstbasbelopp + 5 % av de totala lönerna till åtta inkomstbasbelopp med samma tillägg. Förslaget tas bort.

Fler förändringar

  • Slopat tak för löneunderlag. Tidigare kunde man bara tillgodoräkna sig 50 % av eget löneuttag (se nästa punkt).
  • Eget löneuttag kunde tidigare ersättas av närståendes löneuttag. Enligt förslaget ska eget och närståendes löneuttag slås samman. Hela närståendekretsen betraktas som en enhet.
  • Nyligen infördes en regel att man var tvungen att äga 4 % av bolagets aktier för att få tillgodoräkna sig löneunderlag. Den regeln tas bort enligt förslaget.
  • En annan nyligen införd definition av dotterbolag tas bort. Nu gäller definitionen i årsredovisningslagen.
  • Undantag införs för kapitalvinster vid ägarbyten mellan närstående för att underlätta generationsskifte.

Dessa förändringar är oförändrade i förhållande till ursprungligt förslag.

Kommentar

Det ursprungliga förslaget hade dålig småföretagarprofil. Det var ingen överraskning att detta skulle få kritik. Nu har regeringen backat på flera punkter och därmed gjort förslaget aptitligare för de borgliga partierna. Återstår att se om förslaget passerar riksdagen i nuvarande utformning.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås fortfarande träda i kraft den 1 januari 2018.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2017/03/vi-andrar-pa-312-forslaget/

Pressrum

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig