Yearly Archives: 2016

29

dec, 2016

Nya regler för att förhindra kattrumpa

Bokföringsnämnden har kommit med en ny anvisning om redovisning av pågående arbeten på löpande räkning enligt K2.

Intäkter från uppdrag på löpande räkning ska redovisas i takt med att arbete utförs. Det gäller även leverans och förbrukning av material. Det redovisade värdet ska beräknas utifrån det pris som avtalats med kunden. Anvisningen är förändrad i förhållande till tidigare. Då rådde en allmän uppfattning att man som alternativ kunde redovisa enligt inkomstskattelagens alternativregel, d. v. s i takt med faktureringen. I normalfallet uppstår inga förluster vid arbete på löpande räkning men skulle det ske, ska kostnaden tas direkt. Det kan handla om en oförutsedd kostnad eller att uppdragsgivaren inte förväntas kunna betala. En sådan förlust ska redovisas som kostnad i posten Övriga externa kostnader. Detta följer av försiktighetsprincipen.

I resultaträkningen kan följande poster beröras:

  • Nettoomsättning för redovisad intäkt
  • Råvaror och förnödenheter för material som förbrukats eller levererats
  • Övriga externa kostnader för övriga kostnader som inte är personalkostnader
  • Personalkostnader för personal som arbetat med uppdraget

I balansräkningen kan följande poster beröras:

  • Upparbetad men ej fakturerad intäkt för tillgång som uppstått för att företaget fakturerat mindre än de resurser som lagts ner på uppdraget
  • Förskott från kunder för skuld när företaget fakturerat mer än nedlagda resurser

De belopp som fakturerats uppdragsgivaren kan bestå av ett rent förskott. Sådant belopp redovisas då följdriktigt som ”Förskott från kunder”. Om fakturerat belopp avser utfört arbete eller material som levererats eller förbrukats, bokförs faktureringen som intäkt. Består fakturerat belopp av båda de nämnda slagen, ska en fördelning göras.

Den del av en intäkt som inte fakturerats vid redovisningsperiodens slut redovisas som en fordran ”Upparbetad men ej fakturerad intäkt”. Om faktureringen överstiger intäkten, redovisas överskjutande del som en skuld under ”förskott från kunder”.

Nedan en länk till uttalandet för den som vill läsa mer.

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL16-10-K2AR.pdf

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

 

Verklig Huvudman


Företag och föreningar ska anmäla verklig huvudman till ett nytt register hos bolagsverket. För att underlätta insamlingen kommer bolagsverket att inrätta en särskild e-tjänst för ändamålet. Förslaget berör 800 000 företag och föreningar. Insamlingen sker under andra halvårte 2017. Förslaget grundar sig på ett direktiv om penningtvätt från EU-parlamentet.


Vad är en verklig huvudman?

Lagen mot penningtvätt (2009:62) använder termen ”verklig huvudman”. Termen syftar på den som äger eller kontrollerar ett företag eller en förening. Vissa yrkesgrupper har redan idag skyldighet att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet. det kan bli aktuellt att anmäla mer än en verklig huvudman för en organisation.

Avsikten med det nya registret
Det nya registret är avsett att underlätta för banker, polis och andra myndigheter att snabbt kunna få reda på vem som ligger bakom en juridisk person som misstänks användas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Ämnet tycks högaktuellt efter attentaten Berlin, Zürich och Turkiet.

Insamlingen
Bolagsverket kommer att inrätta en särskild elektronisk tjänst för insamling av uppgifter om verkliga huvudmän. Juridiska personer ska anmäla verklig huvudman. Undantag görs dock för

  • Börsnoterade aktiebolag
  • Staten, landsting, kommuner och andra juridiska personer där staten har ett bestämmande inflytande
  • Dödsbon och konkursbon

Bolagsverket föreslår att man ska undanta fler juridiska personer men verket tillstyrker att all former av penninginsamlingar ska omfattas, även tillfälliga. Enligt förslaget ska anmälan om verklig huvudman kunna ske genom ombud. Din redovisningskonsult kan hjälpa Dig med detta.

Vad händer härnäst?
Det nya registret grundar sig på ett direktiv från EU. Nästa steg blir en lagrådsremiss. Därefter skrivs en proposition som riksdagen ska ta ställning till. Frågan är knappast kontroversiell. man kan därför förvänta sig att propositionen tas i riksdagen utan större förändringar. Med början i januari nästa år kommer bolagsverket informera löpande om utvecklingen av projektet.

 


Vill du läsa mer om registret med verklig huvudman?
http://www.bolagsverket.se/polopoly_fs/1.13243!/yttrande-ytterligare-atgarder-mot-penningtvatt.pdf

http://www.bolagsverket.se/om/oss/nyheter/arkiv/2016/alla-foretag-och-foreningar-ska-anmala-verklig-huvudman-2017-1.13852

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

08

nov, 2016

3:12-utredningen presenterade sitt förslag till nya regler för fåmansföretag


Den 3 november presenterade den s. k. 3:12-utredningen sitt förslag till nya regler för fåmansföretag. Under många år har reglerna successivt blivit mer gynnsamma för fåmansföretagare. Utredningens direktiv var att se över hela regelverket på ett sådant sätt att skatteintäkterna ökar. Som en naturlig följd av utredningsdirektivet blir det mest försämringar enligt förslaget. Den samlade bedömningen är att förslaget blev ungefär som förväntat.


Bakgrund om 3:12-utredningen

De s. k. 3:12-reglerna kom till i samband med ”den underbara natten” och skattereformen i början av 90-talet. Före reformen beskattades kapitalinkomster på toppen av inkomst av tjänst med hög marginalskatt. Efter reformen blev det en platt skatt med 30 % i inkomstslaget kapital. För att inte fåmansföretagare skulle ta utdelning istället för lön, infördes vissa begränsningar för vad som kapitalbeskattas. 3:12 hänvisar till en lag och en paragraf som numera inte finns men benämningen lever kvar.

Höjd effektiv skattesats

Farhågan att man skulle försämra i sparade gränsbelopp (utdelningsutrymme) blev som väntat inte av. Men även det sparade gränsbeloppet blir beskattat till den högre effektiva skattesatsen enligt förslaget. Den effektiva skattesatsen föreslås bli 25 % istället för som nu 20 %. Samtidigt sänker man beskattningen av belopp över 100 basbelopp från 30 % till 25 %. Det gäller både utdelning och kapitalvinst sammanräknat. Av naturliga skäl är det många som inte berörs av denna takregel.

Förenklingsregeln (schablonregeln)

Enligt nuvarande regler kan man använda förenklingsregeln för ett bolag. Det är en schablonregel som innebär att man får tillgodoräkna sig 2,75 inkomstbasbelopp (ungefär 160.000 kr) per år. Enligt förslaget ska beloppet sänkas till 1,75 inkomstbasbelopp (ungefär 100.000 kr). Som ytterligare begränsning ska man enligt förslaget inte få räkna gränsbelopp för annat bolag om man använder förenklingsregeln. I nuvarande regelverk kan man använda förenklingsregeln i ett bolag och löneunderlagsregel i ett annat.

Huvudregeln (lönesummeregeln)

Till gränsbeloppet har hittills kunnat läggas 50 % av bolagets sammanlagda löner. Utredaren vill införa en trappa enligt följande:

  • 10 % av löner upp till åtta inkomstbasbelopp (ungefär 475.000 kr)
  • 25 % av löner motsvarande 8-60 inkomstbasbelopp (ungefär 475.000-3.500.000 kr)
  • 50 % av löner över 60 inkomstbasbelopp

Samtidigt höjer man kravet på den skattskyldiges löneuttag (se nedan) från sex inkomstbasbelopp + 5 % av de totala lönerna till åtta inkomstbasbelopp med samma tillägg. Taket för krav på löneuttag höjs från 9,6 till 15 inkomstbasbelopp.

Fler förändringar

  • Slopat tak för löneunderlag. Tidigare kunde man bara tillgodoräkna sig 50 % av eget löneuttag (se nästa punkt).
  • Eget löneuttag kunde tidigare ersättas av närståendes löneuttag. Enligt förslaget ska eget och närståendes löneuttag slås samman. Hela närståendekretsen betraktas som en enhet.
  • Nyligen infördes en regel att man var tvungen att äga 4 % av bolagets aktier för att få tillgodoräkna sig löneunderlag. Den regeln tas bort enligt förslaget.
  • En annan nyligen införd definition av dotterbolag tas bort. Nu gäller definitionen i årsredovisningslagen.
  • Undantag införs för kapitalvinster vid ägarbyten mellan närstående för att underlätta generationsskifte.

Kommentar

3:12-utredningens förslag omfattar de allra flesta aktiebolagen i Sverige. Att det skulle bli försämringar för fåmansdelägare var ingen överraskning. De som har sparat utrymme och de som driver lite större verksamheter med många anställda, klarar sig ganska bra. Däremot blir det tuffare för de som driver mindre verksamheter. För den som funderar på att starta en verksamhet blir avvägningen mellan plus och minus sämre och därmed risktagandet större. På marginalen kan man förvänta sig att det hämmar nyföretagandet.

Generationsskifte underlättas med förslagets regler. 4 %-regeln som riktades i första hand mot revisorer och advokater tas något förvånande bort. En intressant effekt av 3:12 utredningens förslag blir att s. k. trädabolag blir relativt sett mindre intressanta. Detta till följd av att belopp över 100 inkomstbasbelopp beskattas lägre och att beskattningen av kapitalvinst och utdelning närmar sig beskattningen av tjänst. Detta ska ställas mot den femåriga karantänen för trädabolag.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Dessförinnan ska förslaget ut på remiss och därefter beslutas av riksdagen. På vägen kan det hända mycket.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

 

 

Nya regler för att förhindra kattrumpa


Regeringen presenterade den 27 oktober nya regler för att förhindra s. k. kattrumpa. Förslaget innehöll en stopplagstiftning innebärande att överlåtelser fr. o. m. den 28 oktober inte längre kan göras enligt de gamla reglerna.


Vad är en kattrumpa?

I korthet och något förenklat innebär en kattrumpa att säljaren av en privatägd fastighet bildar en koncern med moderbolag och dotterbolag. 40 % av aktierna i moderbolaget överförs till annan än fastighetsägaren. Detta för att transaktionen ska betraktas som gåva. Den utomstående kan vara närstående. Fastigheten överlåts därefter till dotterbolaget till ett värde understigande taxeringsvärdet. Till skillnad från lös egendom, gäller för fast egendom huvudsaklighetsprincipen. Det innebär något förenklat att en överlåtelse i sin helhet är antingen köp eller gåva. Om köpeskillingen är lägre än taxeringsvärdet, betraktas överlåtelsen som gåva. I annat fall är den ett köp. I fallet kattrumpa överförs således fastigheten genom gåva till dotterbolaget men med motprestationen att dotterbolaget utställer en revers på ett belopp understigande taxeringsvärdet. Dotterbolaget säljs med fastigheten som i princip enda tillgång. Som skuld finns reversen och latent skatt. Vinsten som uppstår vid försäljning av dotterbolaget är skattefri för moderbolaget. Ägaren plockar ut vinsten från moderbolaget genom utdelning. Den blir i bästa fall beskattad med en effektiv skattesats på 20 %. Reversen är en ren fordran och beskattas inte.

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

Elektronisk fakturering

Ramböll har på uppdrag av näringsdepartementet gjort en utredning om effekterna av elektronisk fakturering. Den sammanlagda samhällsnyttan förväntas bli ungefär 1,5 miljarder, något som vi alla har nytta av.


Besparingar även för små företag.

Det som möjligen är något förvånande, är att småföretag förväntas bli de stora vinnarna på en omläggning till elektronisk fakturering. Regeringen tycks vilja öka trycket på offentlig sektor och näringsliv att övergå till elektronisk fakturering. Omställningen ska ledas av den offentliga sektorn. Detta kan mycket väl bli en ny ”faxrevolution”. När väl bollen kommer i rullning, kommer fler och fler att haka på. Det kan därför vara klokt att förbereda sig på en omställning även för småföretagare.

Hittills har det varit obligatoriskt för offentliga sektorn att ta emot elektroniska fakturor. Det som nu diskuteras är att de som levererar till offentlig sektor också ska kunna fakturera elektroniskt. En sådan förändring skulle naturligtvis påskynda utvecklingen. Utvecklingen är ett led i regeringens projekt ”digitalt först”. Danmark och Norge har förbud mot pappersfaktura i offentlig sektor.

Små företag gynnas mest
Man kan lätt förledas tro att företag med små volymer fakturor inte har något att tjäna på en omställning. Enligt Ramböll stämmer inte det. När fakturering sköts elektroniskt blir det lättare att hantera betalningar. Både effektivitet och säkerhet ökar. Det har även visat sig att elektroniska fakturor i genomsnitt betalas snabbare än pappersfakturor. Elektronisk fakturering underlättar också möjligheterna att handla med den offentliga sektorn. Enligt Ramböll gynnas små företag mest av en omställning. I undersökningen har den minsta gruppen definierats som företag med högst 49 anställda. Men alla företag gynnas.

Som vanligt i sådana här sammanhang behandlas den största gruppen företag styvmoderligt, nämligen den med ett fåtal eller inga anställda. Ekonomistyrningsverket (esv) har i en undersökning av konkurrensen vid ett införande av obligatorisk elektronisk fakturering, kommit fram till att de allra minsta företagen ska undantas. Samtidigt ska dessa företag ges incitament för övergång till elektronisk fakturering. En slutsats i undersökningen är att de allra minsta företagen kan missgynnas på kort sikt men att de trots allt kommer att tjäna på en förändring i längden.

Ett problem för småföretag är att det kan bli dyrt med erforderlig programvara. Även om det finns elektroniska portaler hos myndigheter för att producera fakturor, kan det bli administrativt krångligt att fånga upp fakturor till ekonomisystemen från olika håll. Med eget system för elektronisk fakturering slipper man scanna fakturor. Efterhand som elektronisk fakturering blir mer utbredd och programvaror blir billigare, kommer konkurrensnackdelarna att minska.

Miljövinster
Det blir allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt. En sidoeffekt av elektronisk fakturering är att en övergång kan förväntas gynna miljön. T. ex. förväntas 77 miljoner pappersbrev förvinna, vilket minskar utsläpp av koldioxid och andra gifter.


Vill du läsa mer om elektronisk fakturahantering?
http://www.ekonomi-info.nu/samhallet_sparar_15_miljarder_13740.asp?utm_source=samhallet_sparar_1%2c5_miljarder_13740&utm_medium=aug_2016&utm_campaign=Ekonomi-info

http://www.esv.se/contentassets/df75418076a043ca9c9ff6b91bfb506d/2015-44-uppdrag-att-analysera-konsekvenser-av-ett-krav-pa-e-fakturering-till-offentlig-sektor.pdf

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig

 

 

20

maj, 2016

Regeringen har presenterat en del nyheter på skatteområdet inför höstbudgeten. Genomgående teman är höjd skatt och minskad miljöpåverkan.

Lägre uppräkning av första brytpunkten

Man brukar tala om första brytpunkten som den gräns för marginalbeskattad inkomst där man börjar betala statlig skatt. Första brytpunkten är för 2016, 469.300 kr. Skiktgränsen är brytpunkten minskad med grundavdrag. Skiktgräns är således det belopp i skatteskalan där man börjar betala statlig skatt. För 2016 är skiktgränsen 430.200 kr. Skiktgränsen räknas upp varje år. För 2017 föreslås att uppräkningen ska begränsas. Det nya beloppet beräknas bli 438.400 kr. Med förslaget räknar man med att staten får in en dryg miljard till i skatter.

Lägre ränta på skattekontot

Under 2016 är det mycket förmånligt att sätta in pengar på skattekontot. Ett säkrare sparande är svårt att hitta. Beaktar man sedan att räntan är bättre än hos de flesta banker, så framstår sparande på skattekontot som mycket bra. Den lägsta räntan är för närvarande 0,5625 %. Eftersom räntan är skattefri, motsvarar den för aktiebolag 0,72 % och för privatpersoner 0,8 %. För 2017 föreslås lägsta räntan bli noll. Det beräknas spara 700 mkr till staten.

Mindre reparationer får sänkt moms

Ett annat förslag är att mindre reparationer ska få sänkt moms från 25 till 12 %. Reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier förslås ingå i skattereduktionen.

Lägre kostnad för den första anställda

För den som bedriver enskild näringsverksamhet och inte har någon anställd under 2016, ges enligt förslaget möjlighet att anställa en person med subvention. Företagaren behöver bara betala till den statliga ålderspensionen. Övriga arbetsgivaravgifter efterskänks under ett år. Förslaget föreslås omfatta ersättningar fr. o. m. 2017.

Sänkt reklamskatt

Beloppsgränsen för skyldighet att redovisa reklamskatt höjs från 20.000 till 60.000 kr. Periodiska publikationer är undantagna. Förslaget antas medföra att framförallt för idrottsföreningar och små företag slipper betala reklamskatt.

Slopad avdragsrätt vid representation

Ett av förslagen innebär att kostnaden för måltid i samband med representation inte längre ska vara avdragsgill. Återbetalning av moms i sådana situationer ska dock fortfarande kunna ske för kostnad upp till 300 kr exklusive moms.

Skattereduktion för underhåll av vitvaror

Enligt ett annat förslag ska man införa skattereduktion för underhåll av vitvaror i bostaden. Det är tänkt att fungera på samma sätt som RUT-avdraget.

 

För Dig som vill läsa mer hänvisas till nedanstående länk.

http://www.regeringen.se/contentassets/08bfa437c6c04c8d98c73ac6b33b4799/_hela-vap-webb—fardig.pdf

 

FöretagsEkonomerna är en redovisningsbyrå nära Dig